Aftonbladet – 12 februari 1872, sida 3

ilagdu vil TSitotetillad HUlaLlv UVI BLY AV den inhemska husfiiteäå främiende intog det sista allmänna landtbruksmötetå fin -I handlingar. Genom alla dessa uttalander tl planer och åtgärder går såsom ett gemer samt grunddrag den tanken, att detsom fö ändäinölet först och främst behöfves är ur Idervisning. På sä såhe man villigt er :känner, att staten gjort mycket för än högr tekniska undervisningen, anmärkes det, åt de af staten underhållna eller understödd tekniska och slöjdskolor, eom finnas i någr bland Våra städer, föga passa för eller kunn tjena landtbefolkningen eeh husslöjden p landet, och att derför den senart är i verk ligt behof af en efter dess art afpassad uti dervisande handledning. I Flerestädes här man börjat dels inför: Iritning i folk dels fed folkunder visningen för 5n handiedning i fö) barnen lämpliga si jbleH: Orm, såson man bör hoppas, dessa föredömen Vinta ah männare cfterföljd, så att en gång både rit konsten och förfärdigandet af hemslöjdalst kömmn att i hela vårt lands folkunderv ning utgöra ett tligt elom hvilket tillgodoses, lika väl som de igå kan skapsämnena, genom dugliga lärarekrafter och nödig materiel, skall visserligen dermed en god grund blifva lagd för husslöjdens framtida ntrockling. Emellertid, om man också skulle våga förutsätta, alt desss bemödanden skola röna en både snabb och allmän framgång, torde man ej derför böra underlåta att tillse, om ej nägot kan göras, för att med ett närmare, mera omedelbart resultat främja rodan af gammalt bestående grenar af husslöjd, som äro ät Nås vigt i och för de orter, der de idkas, r som, derest de ej ledas att följa med tidens framsteg och anspråk, förmodligen skola qväfvas I täflan med den stora industrien, såsom förut skett med andra, kKvilka av betat blott efter gammal tradition och der: för statitiat Efter afnämarnes smak och öfisk: ningar. 4 Om åtskilliga slag af husslöjd, som tillförene haft en ej ringa ekonomisk betydelse, efter hand aftynat, torde orsaken icke uteslutande, mången gång ej ens företrädesvis, Fara alt söka 1 svärlgheten att täfla med den af stora mekaniska hjelpmedel tnder: stödda fabriksindustriens låga försäljningspris; ty om den antydda faktorn medför en låg tillverkningskostnad för fabriksalster, fppväges dök itöm litsslöjden på landsbyg. den i ej ringa mån af den billigare lefvande arbetskraften, beroende af den rikliga tillgång på tid, som ej behöfves för jordbruksarbetet, och som det derför, äfven vid jemörelsovis låg Dötölning, lönar sig väl att vända på en binäring. Mera torde husslöjden hafva lidit af stillaståendet vid det enformiga och gamla, för stegrade beqvämlighetsanspråk och ett mera nogräknadt skönbketssinne otillfredsställande i mönster och former. Tillverkningens soliditet, tär den ej paras med behörigt afseende på en mera utbildad smaks fordringar, blir ej mera tillräcklig, äfven trots större prisbillighet, att hålla ett husslöjdsarbete uppe i täfldä Hitd slstör, orm böttre anstå något förfinade vanor. Oaktadt den ofta omtalade benägenheten hos vår landtbefolkning att envist hålla fast vid det gamla och häfdvunna, har det af nyligön gjörås försök ådagalagts, att det, om man blott griper saken an från fälla sidan, kan gå för sig med förvånande lätthet, att i en husslöjdsgren införa tidsenliga förbättringar, åsyftande en för påräknade, nya afnämare tilltalande stil. Hvad det Komibef äh på, är ätt låta dön kanske öfverdrifvet utmålade segheten i gamla va nor, som mest torde bero af okunnighet om allt annat än det en gång inlärda, komma ansigte mot ansigte med nya modeiler och mönster semt en proktisk fackkunskap, som förstår att göra det nyas företräde äskådligt samt lemna lättfattliga anvisningar för dess tillämpning. Då staten bekostat kringresande undervisärs I jördbruk och beskapsskötsel, har man kommit på den tanken, ält det ej met ändamål att med en måttlig uppoffrir samma sätt både omedelbart verka för h slöjäels lyftäkdö ck, genom denna före oifva ett nyutigt stöd och erkännande å skildes och kommuners bemödanden i samma riktning. Mon skall, trots den ifrigaste ansträngning, ej lyckas att skapa ökad afsättning för husslöjdens vigtigare alster, utan itt dessförinnan meådela dem act mått art formsmak och komfort, som nutiden fordrar; men sedan skola afsättningstillfällen genom temligen enkla åtgärder beredas eller ökas. Särskildt torde det husslöjdsområde, som omfattar en mängd träarbeten, och der, om rågorstädes, en för störata delen af vårt! nd naturlig näring är ätt söka, om mani ttar sig efter behofven och smaken bland vsedde konsumenter, lätt tillvinna sig en ej raktlig utländsk afsättning, hvilken derförutan ej lärer vara att hoppas, om än ensom derför kostsamma åtgärder vidtagas. På gränd af hvad här ofvan i korthet olifvit anfördt, föreslås, att riksdagen, för anställande afl. kringresande undervisare, med åliggande att på reqvisition aflandsting, hushållningssällskap, kommuner eller: enskilde, som vilja vare sig bland en. orts husslöjdsidkande befolkning sprida kännedom om förbättrade modeller, arbetsmetoder m. m., eller ordna enl: grundläggande husslöjdsundervisning: för ungdomen, infinna sig å orten, tillhandagå med råd och anvisningar, uppgöra och anskaffa arbetsritningar och modeller o. s. v., ville anvisa enl: summa af 6000 rår, att användas: enligt de närmare bestämmelser, K. M:t finner böra fastställas. Motion af hr J. Rutberg. ingående ändring i betalningsvilkoren för ett åt Kuckola byamän beviljadt odlingslån. Genom nådigt bref af den 8 Mars 1861 till k. tyrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader . riket, har K. M:t åt Kuckola byamän i Carl Gustafs socken af Norrbotte; ör afdikning SE all ns FR AR AN