Aftonbladet – 12 februari 1872, sida 3

HANMARK. Finanslagens behandling afslöts den 5 dennes i folkethinget. Enligt den öfversigt öfver lagens innehåll, som utskottets ordförande för inkomstsidan efter vanlighöten netdldöiade, ha utgifterna blifvit nedsatta med något öfver en half million. Hela inkomsten har blifvit beräknad till 24,470,349 rdl. och hela utgiften till 24,879,837 rdl. Således uppstår, en balans af 409.487 rdb föritöm den million, som mot finansministerns protest blifvit anvisad på reservfonden. För att visa, hvilka framsteg Danmark gjort på de senaste 100 åren, meddelar Fedrelandet till jemförelse den danska stats: budgeten cller generalcaleniation ufrver ae kongl. inkötästerna och utgifterna från den 1 Juli till den 31 December 1771. Då beräknades det egentliga Danmarks inkomster. kassabehållningarne inbegripna, till 1,539,164 rål., utgifterna till 1,849,306 rdl;: inkomsterna af Norge till 642557 och dess utgifter till 31i0d1; inkomsterna af hertigdömena (Slesvig, det mesta af Holstein och Oldenburg) till 1,162,840 och utgifterna till 518,530. Totalsumman af hela dön daåvaska mokarkiens inkomster vär så: 1,562 rdl. och dess utgifter 2,681,877. slaget likväl blott omfattar 7 månader, måste ? a tilläggas för att ungefärligen få Arsinkömstel och åreätgiften, eller med andra ord: hela statsinkomsten för Danmark, Norge, Slesvig, Holstein och Oldenburg var för 100 år sedan icke 6 millioner och utgiften ungefär 42, och nu utgöra båda för Danmark, utan Norge och utan hertig. dömenha, öfver 24 milliöner: Om den bekante representanten Björnbaks ställning till socialismen skrifver Kjöbenhavns Dagblad: Det är temligen bekant, hvilken hållning herr Björnbak i Viby och hans vänner i folkethinget ha intagit till den sociala arbetarerörelsen, huru de genast från början sökte draga nytta af henne och på samma gång de höllo god min med bönderne och derföre på landet ständigt förnekade, att de hyllade de grundsatser, som tidningen 9Socialisten i fullkomligt god öfverensstämmelse med Internationale har predikat, likväl i de jutländska städerna ha visat sig såsom vänner af den internationala rörelsen och anslutit sig till densamma, i förhoppning att derigenom förstärka sitt parti och föröka sitt politiska inflytande. Denna dubbla ställning kan naturligtvis icke fortfara; man kan icke efter behag det ena ögonblicket vara s0cialist,det andra ögonblicket bekämpa socialismen, alltefter som man har det ena eller andra slaget åhörare; och det är derföre helt naturligt, att de danska socialisterna hafva börjat bli litet misstänksamma mot sina allierade bland de jutländska folkledarne, I en artikel i Socialisten under rubriken Ögonblicket läses följande, som lemnar rätt intressanta upplysningar både om det fordna och det nuvarande förhållandet melian Björnbak, G. Winther, 8. Kjaer m. fl. på ena sidan samt P. Geleff, Brix m, fl. på den andra. Våra läsare torde ha förmärkt — skrifver Socialisten — att vi ha ingått en tyst öfverenskomelse med några af de män, som hafva ett betydligt inflytande på de jat ländska bönderna, hvilkas hufvudsyftemål r att få grundlagen af den 5 Juni återinförd. Vi ingingo denna öfverenskommelse i den vissa förhoppningen, att de skulle understöda oss i våra bemödanden att få samhällsförhållandena förändrade, så mycket mer som de förändringar. vi åsyfta, icke på något sätt skulle lända jordbrukaren till skada, Der ser nu nästan ut, som om vi icke kunna räkna på ett sådant understöd, och det föjler då af sig sjelf, att vi icke