Aftonbladet – 12 februari 1872, sida 2

HÅLVÄGEN VID BEECHHURST DENE MAS HENBY WOOD. Öfversättning af Thora Hammarsköll. ) Det milda ansigtet fick åter ett uttryck af lif. Maria vände sitt hufvud på örngottet och blickade bort till en aflägsen punkt af rummet. Ja! sade hon klart och gladt, liksom hade hon svarat någon. Geoffry skyndade öfver åt andra sidan, men Mary Barber höjde varnande sin hand. Hon kände detta tecken och hvad det betydde. Ts, mr: Geoffry! Nu går hon! Detvar bara svaret på kallelsen. Och den rena anden gick hem, såsom Mary hade sagt det. Ett längt, djupt andetag och allt var slut.. Då Geoffry lemnade rummet, öfverlåtande det älskade stoftet åt de båda qvinnornas omvårdnad, var han lik en blind, hvilken famlar sin väg fram i mörkret. Så domnade voro hans yttre sinnen, att han blott oredigt förnam en högljadd knackning, men om den var på hang port eller på milslångt afstånd, derom visste han intet. Susanna Cole öppnade porten och sir Denes röst hördes; denna väckte Geoffry till medvetande af yttre förhållanden och han gick ned för trappan. Sir Dene stod i förmaket, som Maria hade förstått att ordna så täckt och smakfullt. Vaser med friska blommor, plockade af henne samma dag som hon sjuknade, stodo på bordet och spiselkransen. Hvad hör jag, Geoffry? Din hustrus ) Se A. B M 1—22, 24—34