Strödda underriättelser. Arkeologiskt. Stenåldern i Abruzzerna. Archivio pe Fantropolog 6 Ja etnologialemnari ett arbete af dr C. Rosa om steiåldern i Vibrata-dalen ett ganska intressant bidrag till Italiens uräldsta historia. På tre års tid har nämnde forskare samlat mer än 5000 vapen och verktyg af sten, in8st ur Vibrata-dalens öfversvämmade mark, mindre tr det pärbelägna Civitella-bergets hålor. deribland de simpiasts såväl som de mest full ändade typer för denna tidiga industrigren; i dessa hålor har han jemte några få återstoder af menniskoskeletter och för hand arbetade Jlerkäfl föönit ben af oxar och får, getter och svin. Vid Vibratäflodsas utflöde i Adriatiska hafvet up kte han 1 någa nära hvarandra liggande eldstäder, i hvilka en mängd till en del ännu alldeles obegagnade flintredskap funnos, återstoder af en koloni, hvilken han förmodade ka likasvili ändra ställen i dalen varit verkstäder för flintredskafi. Fn del af den förunderliga rikedomen af dessa sistsämnda härstammar utan tvifvel från Civitella-bergets hålor — Rosa uppräknar 45 honom der bekanta hålor — vid hvilFet berg Vibrata-floden har sin källa, ty de ha tydligeii fpolats utför ooh befinna sig till en del ofvanpå saker från bronstiden och till och med ofvanpå romerska foriilemningar inbäddade i alluviet; men i nämnda koloni tyckas de deremot hia legat orubbade på platsen för tillverkningen och begagnandet, till dess de upptäcktes. Äfven här saknas lemningar af något slags utdöda djur, hvilka eljest briika medfölja de simplare stenverktygen och till en del påträffats på andra trakter i Italien. De flesta vapnens och verkty. sens material är flinta. hvilken ymnigt föreko mer i dalen; några obsidianstycken måste ha bommit från Syditaliens eller Greklands öar. Bearbetningen är hos många så ofullkomlig, att menniskohandetis verk knappt kan igenkännas. andra ha deremot uppnått en så stor grad af sirligheti form och prydnader. att man knappt kan tänka sig dem öfverträffade i detta material. Fin del af fynden torde således höra till den iiFare. en andan till den äldre bronsåldern. För analogiet ined gen äfven i Tyskland och Frankrike spridda vidskepelsen äro anmärkningarne om den skyddande verkan ot åskan, som bönderna i Abruzzerna tillskrifva dessa stenvapen. al intresse, De kalla dem fulmini. tro, att de nedpalmi åter fallit från himmelen och dervid trängt sju (ungefär 6!; fot) ned i jorden. men derefte stigit en palm hvarje år, till dess de på sjunde: året kommo upp till ytan. Prydliga flintpilspetängas på dibarn för att skydda dem för yckor. Dr Rosa hade ofta svårt att få köpa dessa saker af deras egare och tror, att om ej den dållga skörden varit, hvilken tvang folket siljn, skulle han ha fått länge vänta på många at dem. Kyrka och skola. Den apostoliska Trosbekännelsen. Presten Lisco i Berlin har blifvit ställd under åtal. derför att han i dervarande unionsförening hållit ett föredrag om den apostoliska trosbekännelsen och dervid yttrat. att detta symbolum, hvilket, såsom bekant är, icke härrör från apostlarne, utan är en dogmatisk afhandling från senare århnndraden, icke lämpade sig för en så upplyst tid som den nuvarande, Hvilken bildad menniska kunde väl tro på satsen, att Kristus hade nedstigit till helvetet; hvem trodde i allmänhet på helvetet och djefvulen? Och ändock måste hvarje prest, innan han finge anställning, förbinda sig att tro å denfia bekännelses ordagranna innehåll och örklarades ovärdig att förvalta sitt embete, om han icke strängt bekänner sig dertill. — Det ongelska skolväsendet. Skolstyrelsen i London har beslutit i den östra stadsdelen Stepney uppsätta eu skola enligt det tyska klass-systemet för 1000 barn. : — Qvinnoundervisningen. Vid universitetet I Zirieh har de studerande qvinnornas antal på dei senare tiden så förökats, att det uppgår till en trondedel af de inskrifna studenternas. annmalkatolikornas religiösa rörelse i Tyskland bsr i Petersburg gifvit anledning att stifta ett sällskap för andlig undervisning, af hvilket en mängd högt uppsatta personer äro medlemmar. och hvars egentliga ändamål är att förbereda och befrämja den vesterländska och den österländska kyrkans förening. I Moskwa håller äfven ett dylikt sällskap på att bildas. — De teologiska fakulteterna i Italien besökas så litet, att undervisningsministern funnit sig föranlåten att till parlamentet inlemna ett lagförslag följande itmehåll: 1) de vid lanlets universiteter befintliga teologiska fakulteterna indragas; 2) lärostolarne i orientaliska språk och kyrkohistoria skola finnas qvar och sammanslås med de filosofiska fakulteterna. — Studsrandena i teologi skola undervisas i prestseminarierna. Medicinskt. Kopp-epidemien. af hvilken Berlin aldrig varit så svårt hemsökt som sistlidet år, är tyvärr ler snarare i tilltagande än i aftagande. En yarack, som skall begagnas till koppsjukhus. åller på att byggas i Moabit, en annan barack r samma ändamål skall uppföras utanför den ordna Kottbuserthor. — I Gotha fortfar kopppidemien att rasa lika häftigt, och nyligen har sjukdomen spridt sig öfver en stor del af det jstra Thäringen. — Helsovården. I Berlin har ett sällskap, bestående af auktoriteter ur vetenskapligt-medinska. arkitekt. parlamentariska och journalistia kretsar, hållit stmmankomster för att stifta storartad sanitetsförening. om möjligt ett ofigt sundhetsråd för a vervaka sundhetsisen m. m. I spetsen hä stå universi ofessorerne Hirsch och Rosenthal samt nästaren Hobrecht. Militäriskt. — En krigshamn på Kandia. Tillen engelsk