Aftonbladet – 2 februari 1872, sida 3

Stockholms Stadsfullmäktige hade i går afton sammanträde å stora börssalen Det vigtigaste föremålet för aftonens förhand. lingar var frågan om inrättande af ett yrovi soriskt gymnasium i hufvudstaden, i hvilke ämne stadsfullmäktiges yttrande blifvit på K M:ts befallning infordradt. Skoldirektionen hade föreslagit, att från nästkommande läseårs börjar en provisorisk afdelning af Stockholms gymna sium med undervisning endast å latinlinier måtte utbrytas för att i hufvudstadens norra del förläggas. — Stadsfullmäktiges beredningsutskott hade hemställt att stadsfullmäktige måtte till. styrkta denna framställning, med den ändring, at! det provisoriska gymnasiet må förläggas Sö Sö dormalm, så nära slussen, som omständigheterna tillåta, samt att medgifva, att om förslaget bi. fallos nödiga medel må utgå ur stadskassan till bestridande af kostnaderna för anskaffande af lokal för ifrågavarande läroverk. Mot detta förslag uppträdde hrr Lundström och Carlen, hvilka yrkade att man skulle begagna det nu yppade tillfället för att till en särskild afdelning kunna förflytta undervisningen på realiinien inom Stockholms gymnasium. Ät realisternas antal för närvarande endast vore 37 borde. enligt dessa talares åsigt, icke utgöra hinder emot en sådan anordning, enär de vore öfvertygade om att antalet skulle betydligt tillväxa, om mdervisningen på reallinien meddelades vid ett sjelfständigt läroverk och ej undertrycktes af Jatinlinien. ; Å andra sidan uppträdde till försvar för utskottets förslag hrr Nordlund, Behrling, Staaff, Wistrand, Ahlström och Lindhagen, alla framhållande att här för närvarande endast vore fråga om ett provisoriskt ordnande af förhållandena för att afhjelpa en brist för tillfället. Det faktiskt för handen varande förhållandet var, att lärjungeantalet på latinlinien vore så stort, att det ieke kunde rymmas inom den nu för gymnasium upplåtna lokal, och att således utrymme för detsamma måste pp annat håll beredas. Med afgeende å den åsigten att reallinien undertrycktes af latinlinien och att man hade att häri söka oreaken till det ringa antalet realister vid Stockholms gymnasinna för det närvarande, anförde hr Lindhagen några sifferuppgifter öfver förhållandet mellan antalet lärjungar på reala och latinlinien vid hufvudstadens lägre elementarläroverk, der båda linierna jemvä gå i bredd med hvarandra, och det visade stig deraf att antalet realister var större än antalet latinare (393 mot 383 år 1870), Detta bevisade i talarens tanke att de båda liniema trifdes ganska väl tillsammans, och att orsaken till det jemförelsevis ringa antalet realister på gymnasinm måste sökas i andra orsaker, hufvudsakligen i den omständigheten, att de, som följa den reala linien i allmänhet afslata sina studier och öfvergå direkte från de femklassiga skolorna till yrkena. Mot den af hr Sjöberg uttalade farhågan, att svårighet skulle möta att dela Nirjungarne mellan det gamla och det nya läroverkåt, invände hr Lindhagen, att vid ettaf rektor gymnasit öppnadt till fälle för lärjungarne att anteckna sig för det ena eller andra läroverket hade med frånräkning af högsta klassen, som utgått innan den nya anordningen kan komma att tillämpas. af 126 latinare. 57 stycken förklarat sig vilje öfvergå till det södra. 61 deremot gvarstanna vid det gamla läroverket och 8 hade förklarat sig indifferesata. Beredningsutskottets förslag blefat stadsfullmäktige utan voterin bifallet. Ett af hr Montelias under öfverläggningen föreslaget amendement, Öf innehåll. att fullmäktige skulle uttrycka en önskan om anställning a ordinarie lärare vid den nya afdelnincen af gymnasium, vann icke något understöd och blef genom votering förkastadt, Den andra frågan som förekom var föranleda af riksdagens hemställan, huruvida af K. M:t äskade medel för undervisningens ordnande i Stockholm borde användas fill ett nytt på både klassiska och reala linien fullständigt läroverk, och om icke åtskilliga missförhållanden uppkommo genom de båda liniernas sammanblandande vid ett läroverk. För hvad 1 detta trende förekommit hafva vi för några dagar sedan redogjort. Efter att hafya erinrat. att stadsfullmäkige i sin den 1 December 1868 antagna och inför K. M:t framlagda plan för ordnande af hufsrudstadens elementarläroverk förklarat, att två 2 båda bildningslinier fullständiga läroverk borde inrättas. semt att sedan dess icke enligt utskottets uppfattning några nya förhållanden inträdt, som borde gifva anledning till ändring af denna plan, hvars fastställelse af K. M:t utgjorde en nttrycklig förntsättning för stodstollmäktiges i sammanhang dermed gjorda åtaganden, och då, hvaa skoldirektionens utlåtande gifver vid hapden, de för denna plans genomförande erforderliga medels användande på det i riksdagens skrifvelso antydda sätt skulle medföra synnerligen stora olägenheter för elementarundervisningen i hufvudstaden, — försdsrar bereduingsutskottet sig anse, att stadsfullmäktige böra afstyrka nådigt bifall till den ifrågasatta ändringen, och hemställer, att stadsfullmäktige måte med anledning a den erbållna remissen förklara sig vidblifva stot den 1 December 1868 i frågan fattade beslut samt följaktligen enbålla, det K. M:t täcktes faststälia de ännu icke pröfyada delarne af den i samma beslut innehållna plan för ordnande af hufvudstadens elementarläroverk, Denna hemställan blef af stadsfullmäktige efter en kort diskussion bifallen. Derefter företogs val till ledamöter och suppleanter i bevillningsberedningarne i Stockholm, och utsågos dervid: inom första beredningsdistriktet: till ledamöter: grosshandlaren W. H. Scharp, klädeskramhandlaren Fr. Wiberg samt revisor L. Besqvist; till suppleanter: klockaren och kyrkofogden C. T. Runström och konditor J. C. Landelius; . inom andra beredningsdistriktet rj till ledamöter: majoren N. G. von Cederwald, brukspatronen M, Steneti och handlanden E. Årfelt samt till upplagor; kaptenen J. Ahlberg och stadsfiskalen P. W. L. Gilljam; inom tredje beredningsdistriktet: a) för den tillhörande delen af Klara församImo. s;ll ledamöter; handlanden J, E, Grönlung