Aftonbladet – 2 februari 1872, sida 2

TOLFTE KAPITLET. Morgonens dröm, Klockorna i Hurst Leets kyrka ljödo me lodiskt uppe vid Harrebell Farm i sab batsmorgonens stillhet; då vinden låg deråt. kunde ringningen ganska tydligt förnimmas Den täta dimman, föregående natt, när mr Owen hade gått till nedre ängen och un der denna vandring sett de båda karlarnf smyga fram på Harrebellsvägen, hade åter försvunnit och luften var klar och ren, I allmänhet läto Hurst Leets kyrkoklocko: blott höra ett kort bing-bång, för att be rätta för verlden att det var söndag, men denna morgon ringde de ordentligt. Det var seden i Hurst Leets kyrka den tiden, att utdela nattvarden fyra gånger om året vid jul och påsk, vid midsommar och michels San, Vid dessa tillfälle ljöd ringnin gen högt under fem minnter tidigt på mor gonen. Påskdagen var nu inne, Mary Barber bredde duken på frukost bordet just då klockorna började Jjuda ge nom det öppna fönstret. on vände sig tvärt om och såg på gökklockan vid väggen Denna fattades annu tio minuter i åttå, Jag borde begripit att hon är för sen. mumlade hon för sig sjelf missnöjd. Den der klockan drar sig. alltid, numera. Innan hon talat till punkt, kom Robert Över ned för trappan och in i rummet Aldrig var denne åns skola Niodende Mera i ögonen fallande, än på en söndagsmorgon. då han alltid var klädd som en gentleman. Han tycktes vara förvänad öfver att fru kostbordet ej ännu var i ordning, ty punkt: lighet var rådande vid arrendegården och husbonden satte sig alltid ned till frukosten klockan åtta om söndagarna, klocka sju om arbetsdagarna.