Aftonbladet – 2 februari 1872, sida 2

— ——— —vNOS OMS: ——HHN—NN ganska betänkligt sätt. Geach började ingå på deras mening. Hvad kommer åt honom? Hvarför gör han på det viset? frågade han knappt hörbart. Hvarför! Jo, derom kan jag upplysa dig, sade Black. Han gör detta, emedan han vill ha bort mig från värdshuset, det är hela saken. Sedan hans flicka nu blifvit gift med en son af sir Dene, ir det naturligt att den unge herrn lyss till en hop som Owen pratar, — det var han som hetsade berr Geoffry på mig en gång, ni vet, med ganska begripliga hänsyftningar på hvad vi ha för oss! Owen arbetar för att få oss ur vägen, hvarken mera eller mindre, Robson strök med rockärmen kallsvetien ur sin panna. De kunna komma öfver dig hvilken stund som helst, Black. Han kunde haft folk med sig och kommit öfver 088 den natten och tittat i kistan, Hinhunfäkta! Hur skulle vi då burit 963 förs Har det talats mycket derom sedan, Randy, återtog Geach. Har det gjorts dig flera frågor? Alärjg en enda, fastän jag har väntat på dem;: svarade Black. Hvarken Priar eller någon annan har sagö tt ord; men männ tro inte saken är känd öfver heta trakten? Jo, lita på det! Öfverallt pratar man om Randy Blacks likkista, Dumheten var den, att vi skickade af den en mågljus natt, men dertill var väl också brådskan en orsak; och hvem kunde för öfrigt tro -att främmande ögon skulle lura på oss vid midnastsfid? Hellre än att Owen skulle sett oss, önskar jag att han vore dödt Men hvad ska vi göra med den räfyen? frågade Geach och hans ögön brunno af skadebegär, Vi kunna ej finna oss uti att sö här JAta spionera på 085; det skulle bli