Aftonbladet – 1 februari 1872, sida 3

. Aeesenidttkansenken Sveriges folkhögskolor. TI. Till de uppgifter, som vi förut lemnat om folkhögskolornas på Hvilan och i Önestad närvaraude ställning, bifoga vi några medlelanden om likartade förhållanden vid de öfriga svenska folkhögskolorna. Herrestads folkhögskolas ekonomiska ställ ning synes icke vara särdeles lysande. Skolan uppgifves visserligen hafva varit föremål för ökad välvilja från flere håll, men lenna välvilja har i allmänhet ej gifvit sig tillkänna genom penningbidrag i någon rikligare mån. För sistförflutna läsår erhöll skolan af Linköpings landsting ett anslag af 1000 rdr: trots detta anslag hafva, såsom föreståndaren offentligen tillkännagifvit, inkomster och utgifter blott gått nätt och jemt ihop, ehuru lärarnes löner tillta gits så små, att skolan, ifall desamma i framtiden icke komma att ökas, ej kan påräkna att till så svår lärareverksamhet passande personer skola under nnat än ytterst kort tid egna sina krafter åt hennes tjenst, Om sista landstinget förnyat denna välvilja, veta vi ej med visshet, men vi hafva anledning att tro det. L motsatt fall torde skolan få svårt nog att under året hålia sig uppe, i synnerhet som slevafgiften är särdeles billig eller blott 50 rdr för hel kurs. I fråga om skollokal är Herrestads folkhögskola mindre väl lottad, än de öfriga svenska. Föreståndaren har sjelf framhållit de stora svårigheter, som sammanhänga lermed, att skolan icke eger en tillräckligt rymlig och luftig lokal, och eleverna, hvilka sjelfve sett, huru lärarne genom långvarigt talande i de för ett större elevantal alltför trånga lärosalarnes qvafva och qvalmiga luft, lupit fara för sin helsa och framtida