Aftonbladet – 31 januari 1872, sida 3

Förposten, en i Göteborg utkommande veckotidning, innehåller en längre artikel om grundskatterna och deras borttagande, i hvilken artikel yttras om grundskatternas natur följands, som väl förtjenar att uppmärksammas: , Grundskatt är en skatt, SOM utgår af fast egendom, genom dess egare eller intuckaffare, lyem denne än må vara, så att det är besittTittosrätten ensam, som medför skyldighet att erlägga gikätten. Upphör den förra, genom att öfvergå till annäil Person, följer den senare med. Grundskatten liknar således till alla delar den ränta, som egaren af en med inteckiuroa hesvär rad fastighet årligen eller ibland halfårsvis ber att betala till sin långifvare; och lika visst som denne faktiskt eger, och detta med förmånsrätt, så stor del i den intecknade egendomen, som svarar imot hans kapitalfordran, med faststäld afkastning i procent räknad, likal visst är att staten, i och gönom grtundskattens upphäxande. faktiskt är egare till faotsvarande andel i den fasta egendom, ur hvilken skätten utgår. Hela skillnaden mellan jordegafeps och statens eganderätt till hvar sin del af egendomen, är den, att jordegarens inkomst är obestämd -— större eller mindre, allt efter årsväxt, lycka, men fräiätörell: god eller dålig hushållning — hvaremot statens årndel en gång för alla är till sitt belopp bestämd. Förhållandet skulle blifva alldeles detsamma, om två delegare i en egendom träffade den öferenskommelsen att den ene skulle bruka egendoinen och deraf draga all den fördel han kunde, men till det an4se utbetala en viss summa hvarje år, såsom godtgörelse för dennes andel i eganderätten.