Förliden lördag uppträdde å franska regeringens vägnar utrikesministerg, Remnueat i den komit6, som national församlingen tillsatt för alt årgifva yttrande om huruvida de bestående handelsfördragen böra uppsärgas eller ej. Utrikesministern förklarade härvid, att det hvarken var presidentens eller ministrarnes afsigt att återgå till en prohibitiv eller ens en protektionistisk händelspolitik. Hvad regeringen framför allt vill, förklarade utrikesministern, är att återgifva Frankrike dess handlingsfrihet. Fördragen ha blifvit afslutade med en sorglig brådska, utan föregående rådfrågande af de intressen det gällde och utan till räcklig granskning 6f tälltarifferna. Om nu fördraget med England uppsades, skulle man lättare kunna revidera tarifferna och bättre lämpa dem för industriens och handelns nu varande ställning, utan att man likväl hehöfde öfverskrida det nm rådande systemet, d. v. 5 man skulle Inskränka sig till ett slags kompensationssystem, som kunde tillfredsställa deras billiga anspråk, hvilkas intressen lidit ett större intrång genom keisardömets obetänksamma handelspolitik. NN de underhandlingar, som sedan mer än sex månader pågå med England, framgår att denna makt icke skall göra några Bynnerliga svårigheter mot fördragets uppsägande och att hon, öfvertygad om att regeringen icke åter skulle komma att omfatta ettprotektionistiskt system, villigt skall samtycka till de ändringar i tulltarifferna, som Frankrikes närvarånde ställning gör nödvändiga. Genom ett af inrikesministern OCasimir Pårier utfärdadt dekret ha åtskilliga prefekter och vice prefekter blifvit dels förflyttade, dels befordrade. Bland andra, som sålunda måst lemna sina platser, är äfven prefekten i Lyon, Valentin, samme man som af Septemberregeringen utnämndes till prefekt i Strasbourg och genom tyskarnes linier skaffade sig inträde i den belägrade staden, der han proklamerade republiken: Valentin har emellertid icke blifvit kallad till någon ny befattning, hvarför man antar, att han till följd af sina frihandelsåsigter och sina prononcerade republikanska tänkesätt blifvit afskedad. Denna inrikesministerns åtgärd klandras skarpt af såväl de republikanska som de monarkiska tidningarne, som häruti se ett sätt att straffa en duglig embetsman för hans politiska åsigter. Det har nu blifvit bestämdt, att Frankrikes hela effektiva krigsmakt kommer att indelas i sexton armekårer med depöter i hvarje distrikt m. m. och alldeles oberoende af hvarandra. Högqvarteren för dessa olika kårer äro följande: 1. Versailles, 2. SaintDenis, 3. Amiens, 4. Chålons, 5 Dijon, 6. Lyon, 7. Marseille, 8. Narbonne, 9. Bordeaux, 10. ClairmontFerrand, 11. Nevers, 12. Poitiers, 13. Rennes, 14 Tours, 15. Rouen, 16. Alger. Den 26 dennes på e. m., då nationalförsamlingens 6:te byrå var sammankallad för formulerandet af en berättelse angående verifikationen af valoperationerna i Var-departementet, förklarade Raovl Duval, som fått i uppdrag att uppsätta berättelsen, att han hade för afsigt att i en särskild paragraf uttala ett klander mot Gambetta i anledning af de tal denne hållit i södra Frankrike. Han meddelade ordalydelsen af denna paragraf. Pluraliteten ansåg att den var alltför skarp och affattad i ordalag, som voro egnade att onödigtvis väcka söndring inom församlingen! midtunder en så allvarsam diskussion som den om beskattningsROR SENDA Rn SR OSA NNDER TN ATTAN AR OA RE