Aftonbladet – 30 januari 1872, sida 3

berkteigande att betvifla — äfven fär skola e läggas, nar Qåressaten sjelf hemtar elle? genon eget bud låter hemid ES telegram från telegraf expeditionen. N — Då nu telegramemottagare icke I något anna land — Riösera ej ens i brödralandet Nörge — hafva att erlägga hömn budbäringsafgift eller såsom vi heldre vilja kärna det, lösen för ankom mande telegrammer; då till och iasd syenska jern vässtelegrammer utan sådan afgifttillstöhas sin: altfessater, är det i sanning påfallande, att dexns afgift ensaint skall stå qvar för de telesrammer som med destinatioti fifl inrikes orter blifva in lemnade på de svenska statstelegrafstationerna Men det är icke mot sjelfva afgitten i och fö sig som vi åsyfta att uppträda — det är endas i titseepde på sättet för dess utgörande som via flera skål våga föreslå en reform derhän, at denna afgift på förhand betalas vid hvarje in ländskt telegrams inlemnande, någonting som vis serligen redan nu lär kunna få ega runt. om kor respondent så önskar. men hvilket vi ville före slå att blifva gällande obligatoriskt. såsom vid landets jernvägstelegrafstationer är hä På en sådan ändring i nu gällande föreskri ter skulle telegrafverket tydligen ingenting för lora, men väl möjligen vinna en icke obetydlig lättnad i telegramutsändningens handhafvande. bland annat darutinnan, att de s. k. budbärarne ondäst hade att redovisa adressaternas qvitton; och för adressaterna sjelfve skulle det vara en synnerlig fördel, att icke, när och hvar ett telegram presenteras, behöfva framtaga penningar och ofta genom vexling upptaga tiden för budbäraren, hvilkes ju. enligt hvarje telegramqvitto iutryckt påbud, icke får npehållas. För månsej mottagare af telegrammer, som innehålla för onofä likgiltiga förfrågningar eiior uppdrag, blir den ifrågavarande lösen derjemte reut af en förlust. en ofrivillig utgift, som i de flesta fall icke blir återgäldad. Skälen för den reform, vi här tagit oss frihesen påpeka, äro så många och så påtagliga, att ned den erfarenhet och kännedom vi ega om . telegrafstsrelsens välvilliga bemödanden att röra allt för det tidsenliga underlättandet i be7agnandet af ett så storartadt och mäktigt vehikel som elektriska telegraferna, hafva allt hopp om, att densamma skall blifva heaktad och vinna framgång; och torde den i hög grad önskvärda örändringen kunna få ega rum, om icke förr, i sammanhang med den förändring eller omarbetning af nu gällande tolegrafreglemente. som af len i Rom pågående telegrafkonferensen kan komna att blifva en följd. Xx