Aftonbladet – 30 januari 1872, sida 2

Sir Dene lät sig väl smaka alla goda sa ker — smörgåsar, tårtor och gel och drack tre koppar tå. Han förklarade sig derefter tvungen att resa, för att hinna hem innan natten. Vid afskedet kysste han icke Ma ria, men han tog henne hjertligt i hand och I kallade henne min lilla vän. Det blefså uppgjordt, att Geoffry skulle möta sir Dene i Drews forna bostad följande dag, så snart efter frukosten som möjligt. Geoffry följde sin far till byns lilla värdshus — Enhörningen — der han lemnat sin häst. Sir Dene räckte honom handen till afsked. Tack, min far, för att ni kom, sade Geoffry sakta och med rörelse. Och dubbelt tack, för att ni talat vänligt till min hustru. Hm — ja, ser du Geoffry, hon — hon är verkligen ganska vacker och söt. Hon är mera än så, min far. Farväl, sir. Geoffry Clanwaring stod senare på aftonen framför elden i sitt förmak, med armen kring sin hustrus lif och talade om den ljusning som tycktes uppkomma i deras öde och Maria lutade hufvudet mot hans axel. Han hade djupare känt förvisningen från hemmet och sin far, än han velat yppa för sin hustru. sDet är ej troligt, Maria, att sir Dene genast kommer att visa oss fullt faderlig lek, men jag tror ändå att vi äro på rätta vägen att en gång vinna densamma. Vet du, Geoffry, att han kysste mig, hviskade hon och hennes ögon strålade gladt, tvärs igenom tårar. Kysste han dig? Ja, två gånger; det gjorde han verkligen. Det var då han först kom. Gud vare lofvad! tänkte Geoffry, men han sade intet; han slöt blott sin unga hustru fastare intill sig. w TIONDE KÄPITLET. Törvaltarens hustru. Man kan vara säker på att Geoffry Clanwaring icke lät gräset växa under hästhof