Aftonbladet – 18 januari 1872, sida 3

Rättegångsoch Polissak er. Eldsvådan vid WolmarYxkullsgatan. Undersökning angående denna eldsvåda hölls i poliskammaren sistlidne måndag. och då denna eldsolycka tilldragit sig en större uppmärksamhet i anledning af den sorgliga händelse, som dervid inträffade, att trenne minderåriga barn förlorade lifvet, lemna vi här nedan om densamma en utförligare beskrifning, Det nedbrända huset egdes till hälften af korgmakaren J. A. Hentschels konkursmassa och den andra hälften af omyndiga L. M. Fucks samt var försäkrad i Stockholms stads brandförsäkringskontor för en summa af 7000 rår. Den lägenhet å nedra botten af det nedbrända haset, der elden först förmärktes och der den efter all sannolikhet först uppstått, beboddes af en arbetare vid Bergsunds mekaniska verkstad vid namn Jonas Olsson och dennes hustru jemte trenne barn, af hvilka det äldsta, fem år gammalt, likväl var ett fosterbarn. Mannen Olsson hade omkring kl. tre vant till sju på morgonen gått till sitt arbeto vid verkstaden och icke blifvit underrättad om ölyckan förr än kl. 5 på eftermiddagen, Hustrun, som, när förhöret försiggiek i poliskammaren, låg sjuk, hade för mannen uppgifvit, att hon på morgonen uppgjort eld i kakelugnen för att koka kaffe och uppvärma rummet. Dervid hade såsom vanligt tillgått såInnda, att först några vedträn inlagts i kakelugnen och der ofvanpå något cokes, hvilket alltsammans derpå antändts. Frampå förmiddagen var brasan utbrunnen och kolen alldeles svarta, hvadan hustrun tillslöt kakelngnsdörrarne, men igrasköt spjellet endast till hälften, eftersom cokes alltid pläga osa temligen länge efter sedan de utbrunnit. Klockan omkring ett på eftermiddagen gick hustru Olsson till staden för att köpa mat och igenlåste dörren, lemnande barnen ensamma i rummet, hvilket hon alltid äfven tillförene brukat göra, när hon baft något ärende att uträtta. Strykstickor förvarades alltid i en ask, som hängde på väggen, men, på det att ingen olycka skulle inträffa, hade hon alltid plägat borttaga nämnda stickor, när hon aflägsnade sig och hade äfven gjort på samma sätt denna gång, hvadan hon icke kunde förklara orsaken till eldens uppkomst. Hon hade icke återvändt till hemmet förrän olyckan redan timat. Klockan mellan 1 och 2 på middagen hade en i huset boende qgvinna, hustru till en arbetare vid Tanto sockerbruk, varit sysselsatt med att tvätta kläder i bagarstugan, belägen i ett annat-hus Pin gården, då heprös gosse, 9 år gammal, kommit springande tn till modren och berättat att deras lägephet. belägen en trappa opp och ofvanpå mekarne Olssons, var så full al rök, att ham och syskonen ej längre kunde vara qvar i rummet. Hon hade då begifvit sig upp, men ej fannit någon eld i sin bostad. Orolig öfver röklukten, hade hon emellertid gått rundt. omkring huset för att se efter hvad som var å förde och såg då att rök och eld kommo ur skorstenen. Med anledning häraf tittade honin genom fönstren till makarne Olssons bostad och famn då till sin förskräckelse att rutorna voro betäckta med så tjock rök att hon icke kunde varseblifva hvad som föregick inuti rummet. Ihågkommande att makarne Olssons barn voro innestängda, skyndade hon ut på gatan och-ropade på hjelp, hvarvid en i huset hoende karl händelseyis kom gående och med dennes biträde slog hön då sönder dörren till Olssons kök, beläget utanför den af dem begagnade kammare. Hvarken hon eller karlen förmådde likväl intränga i lägenheten till följd af den tjocka rök, som utträngde derifrån. En annan fvinna, hustru till en Bergsundsarbetare och jemväl boende en trappa upp, kom just då gående hem och sedan hon ställt ifrån sig ett par medhafda korgar, störtade hon in i lägenheten och