Aftonbladet – 18 januari 1872, sida 2

stödd vid Geoffrys arm. Tack vare para plyen, som han haft omtänksamhet att föra med sig hemifrån och tack vare det regniga vädret, så kommo de in i Georg Ardes hus utan att vara bemärkta. Till följd af den unga husfruns sjuklig het intogs frukosten i detta hem ganska sent, i synnerhet då hon sjelf ämnade infinna sig vid densamma, som händelsen var denna morgon. Teet hade just nu blifvit tillagadt och Marias escapade var aldrig upptäckt; man ansåg henne ej ännu vara nedkommen från sitt rum. Geoffry gick först in, i sin tunna öfverrock. Hur nu, Geoffryl utbrast Georg Arde med osökt öfverraskning. Du kommer ganska tidigt till staden! Geoffry slog tillbaka den uppknäppta rocken och de sågo honom vara klädd som för stor societet. I första ögonblicket anade ändock ingendera hvarför han så var. Under det Georg Arde stirrade på honom, föll det honom in att en lysande frukost måhända skulle gifvas i Worcester och att mr Clanwaring hade kommit in för denna orsak. Är det någon festlighet på färde i sta den, i dag, Geoffry? . Inte som jag vet. Jag harendast giftmig. Han vände sig till dörren och införde Maria, ännu iklädd sin röda kappa. Mr Arde såg allvarsamt först på den ena, sedan på den andra. Hans hustru sjönk ned på en stol. Maria! utropade hon. Maria sprang fram och gömde sitt ansigte vid systerns bröst, under ett utbrott af spasmodisk gråt. De förmådde icke lugna henne; all den själsångest hon förut förmått hämma. bröt nu, på en gång ut i tårar. O, Mary, förlåt mig! utbrast hon snyttande.