NAT och MORGON Månadsskrift för religiösa och sociala frågor, Denna tidskrift anmäles härmed till fortsättning under inneyarende år. Dess syfte blifver fortfarande att arbeta för Guds rike genom att rödja väg för detsamma i menniskors hjertan. Detta vilja vi göra utan att låta binda 03 af något annat. än Guds ord och kärleken till Gud och nästan. Vi hafva följaktligen ställt oss utan för alla partier oeh slutit oss till den stora församlingen, hvars enda hufvud är Kristus. Våra åsigter få derföre icke dömas efter deras större eller mindre afvikelse från den ena eller andra kyrkans dogmer. utan efter den rund de hafya i skriften, framför allt i dess ande. I denna ande finna vi det band, som kan och skall förena alla sanna kristna till ett enda broderskap. Vi förakta ej bokstafven, troende att alla dess motsäelser kunna och skola lösas. men att endast rens Ande, ej menniskovishet, är mäktig gifva den rätta lösningen af lifvets och dödens gåtor. I denna riktning vilja vi fortgå — framåt, inåt, uppåt. Vi örna således icke blifvastillastående vid den mer eller mindre inskränkta uppfattning af sanningen, oss hittills blivit skänkt, utan vi vilja gå framåt, inträngande allt djupare i skriftens ande. tillegnande oss mera krait af lifvet i Guds Sons trö och kärleken till Honom. Det i oskrymtad kärlek verkssnimna troslifyet gäljer för oss vida mer. än renlärighet, ord och fromma åthäfvor. Vi fara efter den lugna, varma, innerliga troskraft. som lifvade den första kyrkan. och se oss omkring efter menniskor, som älska Herren för Hans skuld. Fadren för Hans kärleks skuld, Anden för sanningens skuld, och som vilja älska alla, för hvilka ristus lidit döden. meå samma kärlek. Dem vilja vi tilltala. icke med lärdomens elier en konstlad vältalighets tungomål. utan med hjertats uppriktiga språk, bedjande dem att bortiagga få ängliga ordstrider och rikta sina blickar på Herren och det fridsrike. hvari han vill församla de sina. Vi vilja äfven tala ett kallelsens ord till dem, som stå sysslolösa på denna verldens marknadstorg, till de förvillade, de okunniga, de olyckligg Vi vilia predika frid och endrägt. Icke en sådan fördragsamhet i det yttre, somr alstras ar ljumhet för sanvingen, eller en sådan enighej som uppstår af anslutning tili menskliga ne satser utan den ödmjuka kärlekens frid och en: drägt, som väl låter sig förena med stridiga meingar i oväsentliga ting och allvarlig diskussion om djupare sanningar. Wi vilja förkunna den kärlek. som -lider allt, tror allt, hoppas allt. fördrager allt. Vi vilja hämna saker och ving vid deras rätta namn, skulle än vårt tal mången ång ljuda kaärft och strängt; ty vi vilja icke ördraga någon at i Herrens tempel. När vår grhetsdag är till ända, må då Horren döma vårt yerk och bränna bort det hö och strå, vi kanske mången gång af oförstånd begagnat såsom byggnadsämne. Det har varit vår önskan att kunne utgifva tidskriften i dubbeinnmmer eller 32 spalter, och skola vi, så ofta det är oss möjligt, utgifva den i dylikt format, hvarföre priset äfven nästkommande år blifver 1 rdr 50 öre vid prenumeration såväl i bokhandeln och hos redaktionen, som 4 ostkontoren, der således ej särskildt arvode be. öfver erläggas. Tidskriften lemnas dock till I rdr rmt, om minst 5 ex. på en hand tagas direkt Ihes Redakgionen. Kalmar i Januari 1872, (529) B, Strömberg.