Aftonbladet – 13 januari 1872, sida 3

Article Image
Familje-bibliotek. IX. Napoleon Bona partes historia af J. G. Lockhart. Öfversättning fråu fjerde originalupplagan. Med 11 planscher. Landskrona. (J. L. Törnqvists förlag 1871. XVI och 518 sidor oktav. Pris: häftad 4: 50; i klotband med guldpressning 6 rdr.) Att skrifva Napoleon I:s historia är d samma som att skrifva Europas Mistoria under vårt århundrades tre första lustrer. Många framstående män af facket, i synnerhet i Frankrike, England och Tyskland, hafva långt för detta med större eller mindre framgång pröfvat sina bästa krafter på ett sådant arbete. Men somliga hafva bländats af nationalärans strålande glans och tecknat hjelten som en gud, andra hafva låtit bänföra sig af nationalhatets bitterhet och framställt honom som ett mensklighe tens plågoris. De förres ensidiga beundran, de senares ensidiga motvilja har gjort, att begge mer eller mindre misslyckats, och till följd deraf saknar man i skäl för det påståendet, att Napoleon I:s historia, strängt taget, ännu i dag är — oskrifven. De författare åter, som icke ställt sitt mål så högt, utan nöjt sig med den anspråkslösare uppgiften att teckna den store mannens lefverne, hafva lyckats vida bättre, och bland dessa intager ovedersägligen I. G. Lockhart ett af de främsta rummen. Hans History of Napoleon Buonaparte eller, såsom han sjelf efter inledningen ändrar denna titel: Life of Napoleon Buonaparte är ett verk, som gjort mycken lycka öfverallt och till och med i England, der annars Napoleonssympatierna swå temligen lågt, vunnit den läsande allmänhetens synnerliga välvilja. Med uppriktig glädje helsa vi derföre den svenska öfversättningen af detta arbete välkommen inom vår litteratur, hvilken hittills saknat en jemförelsevis kortfattad, men dock på samma gång fullständig och trogen framställning af den store kejsarens lefnad. Utan ätt i minsta mån frånträda sin värdighet såsom historieskrifvarö, framstår författaven här väsentligen såsom biograf. Med full rättvisa uppskattande storheten af en man, som står framför honom, glömmer han derför aldrig personen och menniskan för! krigarsnillet eller statsmannen, Med en

13 januari 1872, sida 3

Thumbnail