Aftonbladet – 13 januari 1872, sida 2

sjelf, i djupet af sitt hjerta; men han hade råd att bostå den och yttrade välbelåtet att dess fördelar voro värda hvad den kostat. Omkring tre veckor hade vägen nu varit färdig och nästan hvar enda dag hade sir Dene åkt fram och åter derpå. Enkan Barbers bostad var spårlöst försvunnen, Denna aktningsvärda, men enligt nepoktor Drews mening grälsjuka, gamla vinna hade med våld blifvit utdrifven ur let hem, der hon lefvat hela sin tid. Vid hennes afflyttning hade ett obehagligt uppträde egt rum, Marie Bebådelsedag, då hon var tillsagd att flytta, hade kommit och gått, sch mrs Barber hade hvarken rört på sig eller på sitt lösöre. Ännu en liten tids st blef henne gifven, jemte en sträng beallning att efter dess slut vara borta, men kan var ändå qvar. Till sin ursäkt anrde hon sig ha lefvat sex och sjuttio år i letta hem; enligt naturens ordning kunde won icke räkna många fera dagar, o, att nan ville låta henno stanna de få återstånde, här, i barndomshemmet! — Lika brinlande och innerligt bad hon härom, som m hon skulle bedt för lifvet, Sir Dene ervöll kunskap om detta uppstudsiga beteende — värre grälsjuk än någonsin påstod den uppretade Drew henne ha blifvit — och i rredesmod utfärdade baroneten befallning nn att hon skulle vräkas, som det i lagorm heter. Geoffry Clanwaring, som alvar godhjertad, var den enda som, proesterade och förestälde sin far att han vorde uppfylla den stackars förtviflade qvinlans bön, samt godkände hennes invändring ut hon väl icke torde lefva så länge Men ir Deno tillrättavisade sin son temligen karpt för hans dårskap; den nya vägen unde icke invänta hennes nådiga behagr. Orts,