Aftonbladet – 13 januari 1872, sida 2

Mr Kilpin återtog sin berättelse, just der han blifvit afbruten — af det förhållandet, avt iust aå jag Das: serade S:t Nicholas kyrka slog klockan tre qvart till elfva. Jag var på väg att följa med postvagnen till Whittington och just då jag kom till Storgatan, svängde den förbi hörnet och jag måste springa och ropa an kusken för att få tomma med Då jag nyss på eftermiddagen återkom från Whit tington, tillade köpmannen, mötte jag mr William Pickerings sakförare och fick veta af honom hvad söm händt. Nu fick Mary Barber afgifva sitt vitnesmål att William Pickering varit i sin mors hus Kiockan tre qvart till elfva. Naturligtvis kunde det ej uppstå vidare tvifvel om hans oskuld. Under tiden hade fången skrifvit några ord med sin blyertspenna på en papperslapp, hvilken fortskaffades till brodren, Ett af vitnena bade genom sitt sätt och sitt minspel väckt hans uppmärksamhe Jag har den tro, Richard, att Dånce ir den skyldige, Låt honom icke undkomma. Har han begått detta brott, så kan det också vard han som emellanåt tagit penyar ur kassan. Försök att vinna klarhet rörande denna sak; försök det för att vår mor Må bli hyn? För att vår mor må bli lugn! upprepade Richard i tysthet med svidande hjerta. Stackars William! Han kan föga drömma om den sorg, som drabbat honom. Richard Pickering drömde icke, han: handlade. Sedan han gifvit en vink polisman att ha ett öga på Dance, gi i fram till brodren, som just nyss blifvit frikänd, William, hviskade han, säg mig sanningen i denna allvarliga stund — mera sorgligt allvarlig än hvad du anuu anar — är det verkligen inte du som har användt de