Aftonbladet – 12 januari 1872, sida 3

2 da fallen hade beg Det torde icke vara atttems olika ctadt iman i nat justerade termometrar. I t öfverflödigt att vid detta tillfälle eriur peraturen varierar icke blott i en gvarter, utan äfven vid bredvid h gande hu Instrumentet visar olika allt efter väderst enhet, höjd öfver marken 0. 8. Vv. Detär mycket sällsynt. att t metrar. som rådfrågas på något afstånd frå hvarandra, gifva strängt samma gradtal. Härför skulle erfordras. att de vore placerade nader identiska vilkor. För att undvika alla så beskaffade misstag, har man derför måst adoptera ett typinstrument. Då man vill jemtöra nuvarande temperaturer med en annan tids. är det alldeles nödvändigt att taga sin tillflykt till observatoriets register. de gradtal, som angifvas af Casinis och Aragos termometrar. Då dessa instrumenter aldrig blifvit flyttade och gjort tjenst åt hvarandra efterföljande generationer af astronomer, äro de de enda, som lemna komparabla uppgifter. . a Den alldeles ovanliga kölden har icke låtit förnimma sig hvarken samtidigt eller i samma grad uti hela Frankrike. Under minimum i Paris, frös det knappt i England eller Skotland. Endast i Greenwich visade termometern 293, i Stockholm 63, i Petersburg 89, i Brissel 799. Utåt Frankrikes kuster, från Bayonne till Dinkirchen, höll sig temperaturen mellan —3 och —6; i Lyon hade man —14, i Berne -—16. Endast Charleville hade likasom Paris ett minimum af 223. Kölden framskred denna gång, såsom nästan alltid, från nordost till sydvest. Fenomenetförklaras lätteligen. om man påminner sig. att under de franska breddgraderna den sydliga luftströmmen, som kommer från eavatorn, och den nordliga, som kommer från polen, oupphörligt bekämpa hvarandra; båda sträfva att breda ut sig öfver Europas yta. och det är en strid i hvarje ögonbli De trakter, som ännu befinna sig under hafsvindens inverkan, ha en hög temperatur; de som ansättas af den nordostliga luftströmmen, ha låg temperatur. Dessa båda laf strömmar coexistera ofta sida vid 1 en helt olika karakter åt ganska när v liggande länder. Polarströmmen, som i allimer sned riktning går mot söder. för kölden småningom från nordost mot sydvest. Från den 11 December aflägsnade sig den nordliga strömmen från Paris, och temperaturen steg med 14. men termometern föll deremot i mellersta och södra Frankrike. Man räknade —152 i Limoges, —99 i Montauban och —6 i Perpignan. Kölden inkräktade efter hand södra och vestra kusterna, från Cap Sicie till Biarritz. Somliga trakter ledo mycket af den låga temperaturen. Såsom vi sett. uppnådde temp. raturen i sjeltva Paris —24 den 9 Januari: men den 8 hade man i Vogeseria — Sorefter. Trp PP RH EE ET TRE antecknade hr Parant i Montarg Loiret —25,5 och några kilomdtres derifrån visade termom trarne i hr Becquerels lilla observatorium Det är sannolikt, att på slätterna i flere tement i mellersta Frankrike temperature. ned till mellan —25 och -—28, aan nade dl des i Frankrike under de förste 74 a, at December en period af ovar! 1g Denna temperatur måste sg anmärkningsvärd för n tTeorologerne, som en af dem för t år sedan förutspådde en mycket sträng vinter 1870—71, Hr Renon trodde sig. efter att ha sat en mängd dokumenter, som pine tillbaka ända till år 1400. ha funnit. att de o vintrarne, i stillet för att förekomma på ett godtyckligt sätt, bildade naturliga ovru pper af 4 till 6 omkring en strängare vintor, hvilken han kallade centralvinter i motsats mot de andra. som han kallade laterala vintrar, Dessa vndants, t sträng å mycket mer vara vintrar skulle återkomma ungefär år. Men stundom skulle likväl pe 3 g temligen stort autal vintrar i gen mindre långa eller mindre st; skulle en mellantid af 20 till 22 år en rubbning, och kölden skulle föråvla g5hvart 41-sta rioden erfara ig på ett 2 tid. vanlia men minst nppstå utan anmärkningsvärd vinter. De fyra sen derna al sträng köld skulle vara rej af centralvintrarne år 529—380, 17 . en serie stränga vlutrar. grupperade omkring 1748 och slitligen af den minnesvärda vintern 1809. Dessa åsigter ha blifvit utvecklade ien meimoire de VAnnuaire de la societ metborologique de France. (Tome IX, sessionen den 8 Januari 1861). M. Renou förutspådde då, att nästa period ar stränga vintrar skulle inträffa 1871. på ett eller två år när. Skola hans förutsägelser gå i fullbordan ? Redan vintern 1870 var mycket sträng, i nerhet i södra Frankrike. Under det att i motern i Paris aldrig föll under — 112. i Perigneux ned till — 237; i Moulins räknade man — 25 omkring den 25 December. På nåcra trakter utdogo jernekarne, olivträden. CYPresSerna. granatträder och fikonträden ända till rötterna. Kölden var äfven s nästan hela Europa. Den allmänna medeltalstemreratiren var lägre än i vanliga år. 1 Paris var medeltalet 3 xx ck den ari : t vintern år 1870—71 1983; i Montpellier 38 46; i Briässel 07s6. Men vinterns allmänna med:ka är för dessa tre städer resp,3 96, 506, 27. Temperaturens sjunkning är uppenbar. Den senaste vintern var likväl mindre anmi ningsvärd i Paris genom sin låga temperatur än genom köldens långvarighet. Februari månad var jemförelsevis blid. under det att den i Kiöbenhavn var kallare än Januari. Den 12 Febr. föll termometern till — 22. Jemfördt med fyrtiotalsåret 1829-—30 gifver år 1870-—71 följande resultater: Medeltaiet för femtio år på observatorium äro respekt. för månaderna December, Januari, Februari och för hela vintern: 3254, 2232, 3 ov och 3? 26, Det motsvarande medeltalet för 1829—30 är: — 3050, — 2050, — 1945, 4 1962. Medeltalet för 1870—71 är: — 070, — 0? so, 69 — 1930. . Antalet frostdagar 1830 uppgår till 90; år 1870 till endast 45. Följaktligen var den senaste vintern. ehurn under medeltalet långt ifrån så kall som 1820 års. Vintern 1841—42 hade 23 frostdagar å rad: 1844—45 20 dagar; 1860—61 17 dagar; 1867—068 21 dagar. Vintern 1270—71 endast 17. Vi kunna derför icke komma till den slutsatsen, att 1870 verkligen var en undantagsvinter. Men kan han icke vara den laterala vinter, som föregår Renous fyrtioårsvinter? Skall han inviga den starka köldens period? Den vinter. som begynt. förefaller sam för Renous förutsägelser in tv tober och November månader had vä Lom. -e mycke medeltal. (Här anföras några uppgifter rö j 28 44 Arhae olika städer.) På ett årbrndrade finner man, hvad Paris angår, icke wier än 4 Novembermånader kallare än dettå års. nemligen 1774. 1782, 1786 och 1858. Slutligen bidraga de första 14 dagarne i December att jemte den föregående månaden sänka medeltalet: Dot är för öfrigt tydligt. att i måste afvakta årstidens slut, innan vi kunna bestämdt döma om 1872 års vinter. Må det vara oss tillåtet att end i att i meteorologi såväl som i statis ändigt att misstro siffrorna. Med inbillningskraftens tillhjelp kommer man snart till bedrä liga jemfö fiktionen får ofta gälla för ve Så anför man, hvad de strä års-periodicitet angår. s ildt 1789—90 1829—80. Är koincidensen så karakt som man vill påstå? Man borde att börj anföra 1788—1789 snarare in 1789—90. Den förstnämnda vintern hade blott ett minimum af 15 och endast 31 froståagar; den sistnämnde och 65 frostdagar, deremot ett minimum at 2 af dem 50 å rad. Men derefter finner man melståndet förledes lätt, och rklighet. nga vintrarnes 40och it