Aftonbladet – 11 januari 1872, sida 3

uppträdet föregående afton och om hvad som pa morgonen tilldragit sig. Herr William hade först varit uppe och gått sin väg utan att äta frukost med förklaring att han, som vanligt gick på kontoret samt ej skulle komma till vigseln. Detta måste Betsy säga till sin matmor och till herr Richard, då de kommo ned; hennes matmor syntes bli grufligt -ledsen; hon blef alldeles dödsblek och så fort frukosten var förbi, skref hon ett bref till herr William, och skickade gårdsdrängen Hill med det till Worcester. Det innehöll en begäran att han skulle komma tillbaka och kläda sig samt följa henne till vigseln. Jag vet det, fortfor Betsy, och det var skälet hvarför inte frun ville, åka med herr Richard, utan dröjde ända till sista ögonblicket. Men herr William kom aldrig och Hill är inte heller kommen tillbaka. Hvarför, i all verlden gick hon då mig till mötes, i stället för att genast gå till kyrkan? yttrade Mary Barber ännu en ång. Ja detta är en sak, som jag knappt skulle tro att hon verkligen gjorde, genmälde Betsy helt lakoniskt; hon hade ingen tanke på att möta er. Om du säger så ännu en gång, så skall jag — Hvem kommer nu? Ljudet af gårdsgrinden som slogs igen, kom henne att vända sig om och hon såg William Pickering, som upphettad af en hastig promenad från staden kom med ett vänligt leende i sitt öppna, fryntliga ansigte. Jag hoppas att min mor redan är gången? sade han. Ja, sir, svarade Betsy. Jag hör att du och Richard nu varit oense igen och att. du rusat din väg i vredesmod på morgonen, yttrade Mary Barber, med föga blid stämma. Jag är emel