Aftonbladet – 4 januari 1872, sida 4

Strödda underrättelser. Forskningsresor. Arktiska expeditioner. Om de till nästa år förestående arktiska expeditioner läses i Finmarks-Posten för den 2 dennes: Det tyckes som de arktiska farvattnen sommaren 1872 skola blifva rikare på upptäckts-expeditioner, än någonsin förr i den nyare tidet. Utom den ivenska vetenskapliga expedition, som förberedes under professor Nordens! s ledning och hvars uppgift lärer vara estra Spetsborgen söka eu gevomorspslen, för hviltet ävdswål! un äl rbereder si; till avt öfrvervintra på Spetsbergen och med användande af renar framtränga öfver isen, förberedes äfeen genom ingamling af sSäliskepet för befrämjande af Rysslands iodwatri och hande!s wrustningen ef ett ångfartyg, hvarmed äutlamålet lärer vara att finca en god sjöväg mellan nordkusten af Sibarien och Europa. Sluin tslas om ea expedition med ew vy:t, större sorskt ångfartyg, för hvilken expeditiosen med Germaria i år endast skulle vara att anse såsm en förberedeise. Det gäller för båda de sistnämnda expeditionerna att förstå ett välja ändamålsenliga fartyg och att hafva hela den lämpliga sommurtiden till sitt förfogarde. Såväl den gistnämn?a expeditionen som expeditionen med Germania ledo af samma fel, nemligen att fartygen voro oändamåiseniiga och utt de afgingo för låogt fram på sommaren. Det finnes knappt något tvifvel längre om, ast man med ångfartyg skall kunna framträoga all Ob och Jenesej, och erfareuhetea har äfv.n ifvit vid hand, at der till en del är mycket gruadi farvatten, utan tt man dock bar någon pålitlig kunskap om, huru grundt det på de olika platseroa är. De fartyg, Bom skola användas till dessa expeditioner, böra hafva starka och bränslebespa ande raskioer och icke vara mycket djupgående. Vi anse det äfven bögst sannolikt, utan ati stödja oss på Siderows meddelauyde derom, att fältet öster om Jenvesaei skal! befionas ega utmärkta fångstplatser Iagången til! Kariska hafvet, när man ämnar sig tili Ob vch Jenesej, bör väl knappast sökes genom Matosktia-sundet, utan genom Kariska porten eller, visserligen säkrast, gevom Waigat-sund Gillis Jand, som af ea celeber vetenskapsman omtalats såsom ett sagoland, som aldrig varit beträdt at någon mensklig fot, tillhör dock icke så kelt och hället sagan. Vi kucna nåmoa minst två än nu lefvande Ishafs-tarare, som der varit i land. och flera skola nog kunsa intyga, att detta land verklizen existerar öster om Spetsbergen. Mea haru långt deita land sträcker sig i öster, och huruvida det är tillgängligt öster ifrån, derom saknar man aii kunskap, emedan ingen af dem, som varit ute på Ishafs-fångst, haft att förfoga öfver sådana medel, ett de kunuat våga något försök. Med ett lämpligt åugfartyg — som icke är så beroende af väder och vizd, som eit mindre segelfartyg — hvarmed man kan genomlöpa rummet på kortare tid och hvarmed men kan hafva en vida siörre sannolikhet, ja, till och med sakerhet för, att de på förhand gjorda beräkningar skola någorlunda slå iv, bör imycket kunna uträttas, beträffande såväl den geografiska kunskapen, som för den praktiska I-hafs-iriften. Man bar derföre skäl att antsga, att de förestående expeditionerna till nästa år. om man förfar på rätta sättet betrffande val af ändamålsenliga ängfartyg. utrustning och tid, böra kusnvua på tillfredsstäliande sätt lösas, såväl hvad angår geaomgången till Ob och Jenezej som utvidgningen af fångstfältet. Ny tysk Nordpolsexpedition. På föreningens för de tyska nordoolsfärderna sammankomat den 13 November framjade kapten Koidewey — bekant såsom chef för de båda tyska nordpolsexpeditionerna — planen till en tredje arktisk forskningsresa. Han delar audra fackvetenskapliga auktori teters åsigt, att uppnåendet af nordpolen såsom matematisk punkt år af mindre stort intresse än den meteoroiogiaka och geognostiska undersökningen af polarländerna, samt att en tysk expedition desto helire kan afstå fråa bemödandet att up;söka denna punkt som andra folk, engelsmän, amerikanare och svevskar, mycket sysselsatt air dermed. För nästa tyska expedition vore en undersökning af östra Grönlsnd med stöd af de under den senaste resan gjorda upptäckterna det lämpligaste och betydelse:uliaste målet. Detta måi kunde dock endast uppnås genom en två-årig resa, och detta sålunda, att deltsgarne två gånger skulie ötvervintra i någon af de djupt inträvgande fjordarne — möjligen kejsar Frans Josets fjord — för att genast vid den mildare temperaturers inträde kunna intränga i äct inre landet och utsträcka denna upptäcktsresa ända till vinterus återkomst. Kostnaderna för en sådan resa skulle uppgå till 25,000 thaler. Föreningen,