Aftonbladet – 2 januari 1872, sida 4

SAVIA VÄTA SYUNFI DR SR Fa nAle alt IDSgltva godt hopp om företagets framgång. Man har länge ansett denna jernvägsförbindelse vara af största vigt för Egypten. Den vidstäckta arealen af bördigt land ofvanför det sjette vattenfallet är tjenlig till odling af sockerrör, bomull, spanmäl 0. 8. v. i nästan obegränsad skala, men den puvarande transporten måste obesörjas förmedelst kameler på flere huudra engelska mil, och all export, med undantag för kryddor och dylika produkter, har derföre helt enkelt varit omöjlig. Statistiskt. Europa, gom före det italienska kriget ännu hade 56 stater, innehåller, zcedan de tyska och italienska emåstaterna upphört att existera såsom sådana, blott 18 sjelfstandiga stater med ett ytinnehåll af tillsammans 179,632 qvadratmil och n befolkning af 300,900.000 personer. Häraf komma på det tyska riket 9,888 qvadratmil med 40,166,900 tnvevånsre; det upptager således knappt adertondedelen af ytan och innehåller mindre än sjundedelen af befolkningen i denna verldedel. De stora europeiska steterna, d. v. s. de, som ec; a mer än 25,000,000 innevånare, äro Ryssland md 71 millioner, Tyskland med 40 millioner, Frankrike med 36, mill, Österrike-Ungera med 36 will., Storbritannien med 32 mill. och Italien m:d 26, mili.; de utgöra således med gina 9244 il ätta tiondedelar af hela den curopeiska befolknivgen, under det att ännu för ett århundrade sedan, före början af de polska delningarne, ungefär hälften at den då till 160 mill. uppgåenue vdefoikningen i Europa kom på stormakterna, nemligen på Rysslaod 18 mill, på Österrike 17 mijl., på Preussen 5 millioner, på Eogland 12 millioner, på Frankrike 26 millioner, tili sammans något öfver 80 mill. — Grupperadt efter trosbekännelser, bar Europa 148 mill. romerska katoliker, af hvilka på Fransrike mill., på Österrike 28 mill, på I Spanien 16 mill, på Tyskland 70 mill. grekiska katoliker, till Ryssland, 5 millioper Rumänien, 3 mill, till Öste protestanter, sf hvilka Ty England 24 mill., Sveri Ryssland 4 mill. och ( finnas i Europa 4,800,C ma på Ryssland, 822 på Ungern och 500,0 efter nationalitetern slaver, af hvilka Rys rotbener samt 4,70 mill., bland dem czecher och 4,200,0C motvägas af 97.500 93,500,000 af germuni äro tyskar. Af de ri: land 36!, mib., på Ösr Belgien 2 611,000 (flamlär ochapå Ryssland en miih Luftseglingar. Vetenskapen i ballong. Astronorsen J. Jansen otrågs af den fraska Iongitudbyrån att vare mediem at en kommission, som skule fiesa till Algeriet för att obsörvera sol!lörmörkelsen den 22 Dec. sistl år. Men när :iden tili afresan var inne, höll den strävga blokaden vetenskapsmännen instängda i Pais. Astronomen Jansen kunde dock ej finna sig i denna overksamhet, isynnerhet com det ör henom gällde ait kompiettera några vefepskapliga iskttagelser, som han är 1868 gjort i Asien, Hen begärde derför vetepskapsakacemiens och loogitudbyräns tillå:else sit ensam tå utföra den vetenskapliga missionen, och som han ej kunde beqväma sig till sti begära ven fierdtliga befälhafvirens i alla bärdelser tvifvelektiga tillstånd att ecsora Oo rneringslinierna, beslöt han sig för stt begi!va sig från Paris i loftballong. Jansen fick sin snkållan bifallen, en ballong sräll. des at uncervisniogeministern till hans förfe gange, och loftfärden försiggick också Om ecna äfventyrliga resas och de isktiagelser, han gerunder gjorde, har ban sedermera till vetcnskagsakademien sfgifvit en berättelse, ur hvilken vi här meddela ett utdrag: Hr Jansen hade alårig — berätter han — uppstigit med fri ballong, och på läng tid hade Paris icke haft qvar någon erfaren luftseglare att skicka till provinserna; men denna svårighet afskräckte honom icke, och öfvertygad, att hans teoretiska kunskaper och vana vid resor skulle bjelpa honom, ra han den vådliga färden på egen hand, endast åtföljd af en matros vid namn Chapelain. Ballocgen Volta, som skulle fortskaffa de håda ressnde, mätte 2000 kubikmeter. Utrustad. med siva i tjocka jernbeslagna trälådor Omsorgsfullt inpackade vetenskapliga instrumenter, uppsteg Jensen jemte sin följeslagare från QOrleansbanans station den 2 December kl. 6 på morgonen. Balloagen höjde sig i början långsamt, och luftseglarne måste efter hand utkasta 4 barlastsäckar för att uppnå en höjd af 900 mötres, det minimum, som var nödvändigt för fiendens skull. Kl 6,30 drefa ballongen, som småningom uppnått en höjd af 1100 metres, mot sydvest från Paris, och kl. 7!l, passerade den Chartreg, Barometern visade då 646 millimötres och termometern endast 1 grad under 0. (KL. 735 gicg Bolen upp — skrifver hr Jansen — himmeley var praktfull. När solskifvan helt och hållet framträdt, afl:yldes loften plötsligt, termojrjetern föll till 7 gr. under noll. Ballongen sänkts Big, och detta till och med bastigt. Börome,ern, som nyss förut (kl. 7,15 m.) visade 642 mill. dtres, steg nu till 652. Litet ballast utkastad-,s, för at hålla ballongen i höjden; barom-.cern visade då 639 millim. och termometern ?, gr, under noll. Således medför solens uppgåz,.g, bvilken tyckes höra förorsaka en uppvärmgng af ballongen och följaktligen dess stigning, tvärtom en mycket tydlig sänkning. Orsaken är, att solutstålningen till en början verkar skiunda, att hon skiograr de atmosferiska dunsteraa och derigenom i betydlig mån ökar ballongens värme-utsträlning i rymdga — Det är anmärkningsvärdt att luttlagren vid BoluppgåLrgen lika hastigt afkyldes och föllo ända till Br. under noll. Detta är en Mäxkvärdig verkan af den atmosferiska utstrålniggen mot himlarymden, hvilken utstrålning f-rorsakaces derigenom, att atmosferens genc-uskinlighet plötsligt blef mycket större, nur de förstg solstrålarne bade skingrat de dvuster, som bildade likasom en lätt slöja öfver ballopZcn. Man har ganska ofta observerat verkTiogarna af den nattliga utstrålningen vid jordytan, men sjelfva atmosferens utstrålning kan icke iakttagas annorlunda än i dess eget sköte och på en höjd, der jordytans och de derpå befintliga föremålens verkningar icke komma i fråga. Om man nu besinnar, att fasta kroppar utstråla mycket starkare än gasen, kan man deraf draga den slutsatsen, att ballongen af detta skäl måste utstråla mer än det medium, hvari han befann sig, och följaktligen skulle falla, på sätt barometern antydde. Det är dessutom icke omöjligt, att temperaturens afkylning hade till följd, att dagg lagrade sig på ballongens insida, då den aerostatiska gasen icke kan vara absolut torr; detta kan ba bidragit till fallrörelsen, men det var icke detta, som förorsakade den. Kl. 8 blef solens uppvärmande verkan intensivare, gasen vidgade sig, ballongens omhölje utspändes och luftskeppet höjde sig, ehurv temparaturen fortfarande höll 8ig vid 8 gr. under noll I detta ögonblick gör ballongen en märkbart girande rörelse. Hr Jansen tillgkrifver Adotta AD