Aftonbladet – 2 januari 1872, sida 4

lv gten för likt denna För justeringen och stämplingen af dessa vigter gälla föreskrifterna i artiklarne 10 och 28 i lagen om mål och vigt af den 17 Augusti 1868. 2 13. I konungariket Baiern kan, om så behöfves, pfennigen, delas i två halfpfennigar. Såsom man finner, gifver dennalag enligt sin öfverskrift sig endast ut för en lag om prägling af guldmynt. TI sjelfva verket är den likväl mer, I sin 3 2 bestämmer den nemligen räkneenheten och dennas indelning; i 2 8 bestämmer den förhållandet mellan de nu i Tyskland gällande thaler, gulden, kurantmypt och Bremermynt samt de nya guldmyntenh i 10 3 förbjuder den tillsvidare präglink af groft (d. v. s. fullvigtigt) silfvermyngt, och i 3 11 bemyndigar den attindraga ce nu varande grofva silfvermynten. Den utgör således i sjelfva verket och i förening med den äldre lagen om silfvermynten en fullständig myntoch penninglagstifthing. Enlidt den i Tyskland gällande myntlagstiftninken utmyntas thalern till en finhet 0,9 eller mWd 9 vigtdelar silfver mot 1 vigt del koppar beh sålunda, att 30 thaler innehålla ett tylkt skålpund eller 500 grammes fint silfver. ÅDen sydtyska gulden utmyntas med samma knhet och till sådan vigt att 7 gulden precis bli lika med 4 thaler. Thalern delas i 30 sibergroschen, sgr. (fordom i 24 groschen, hvika nu kallas gute Groschen till åtskilnad från den nyare Silbergroschen), och 1 silbergbschen i Preussen och de flesta mindre tyska ltaterna, der thalern är myntenheten, i 12 bfennige, i Sachsen och del sachsiska her) dömena deremot i 10 Neupfennige; i NEklenburg delas thalern i 48 Schillinge, ocj denna i 12 Pfennige. Den sydtyska Gul h delas i 60 Kreuzer, hvilkal: åter delas i åKreuzer och !4-Kreuzer. Af myntsty?kn efter thalerfoten cirkulera af silfver, til In stor del i mycket gamla, nötta och smikiga exemplar: 10 Segr., 5 Sgr., 2.e Sgr..å Ser. och !2 Sgr. Dent österrikiska silfbrgulden, hvilken noggrannt i vigt så väl sorffinhet är lika med 20 Sgr., och den österriklska !2 och !a silfverg hvilka äro lika ked 10 Sgr. och 5 Sgr., cir. kulera likaledes Å stort antal i Tyskl and, sedan de genom Pinlösta papperspenningar blifvit utjagade Österrike. Af koppar cirkulera 1-, 3kh 4-pfennig-stycken. I Sydtyskland eciQera, förutom hela och halfva gulden, Yi Pigare af mindre finhet som skiljemyntal, 6och 3-Kreuzer samt som koppar 1-, tMäch !4Kreuzer. Den nya räkne eten, marken, är noggrannt det nuknde 10silbergroschenstycket, och guld ten utmyntas i förhållande härtill efter Ht värdeförhållande mellan guld och silfvyfkf 15!2. Af guldmynt på, marker skola nemligen 139e innebål Ytt skålpund fint guld, och af silfvermarke ler 10-silbergroschenstycken, skola 903 ,8vehålla ett skålpund fint silfver, hvaraf jer ett värdeförhål189! lande af — 22 mellan guld och silfver. 8 Detta värdeföthå,, e eger för närvarande mycket nog) t rum. I London noterades nemligen. Miset på standard silver eller silfver affinhet ?740 i November 6078 d. för unset Mer 12 Troy skålp, Då den engelska ban myntpris för guld af 142 finhet, hvareftif detta värdeförhållande i verldshandelm Beräknas, är 17 sh. 1072 d. eller 934M., så blir värdeförhållandet mellan guld nh silfver 2 E 154907. 37 Det nya tyska tjuguj got (nära 14 proc.) m francs i guld, och ännu! än den engelska soverel Det tyska tjugumar: ligen innehålla rkstycket blir nåre än 25 franska indre (2!7 proc.) eller p. st. cket skall nem7168 grammes fint FPd, under det att 25 francs innehålla 7.258 1 p. sterling — 7.322 5 amer. doll. — 7.523 Uttryckt i francs blir såleq mmes fint guld, tjugumarksstye0 hat ot Jm ot NS RTR freda dk Re 24 francs, CM centimes, under det att den engelska soverei 22.16 centimes. Uttryckt i jugumarkstycket 19 s. 6.9 25 francs blir 19 s. 9.89 d. Samma förhållande eger mellan :den tyska marken shillingen om vid denna 8 ken är präglad såsom skilj betraktande, att den repres sovereign; den tyska marke ket noga 2!7 procent lägre ska shillingen. Hvad finheten angår, sko de franska guldmynten stämi äro alla af 0,9 finhet. Dyr mynten ha deremot 12 då den tyska riksdagen fram?; var vidare föreslaget, af skulle slås, Dessa skull, 10 thaler. Detta blef föjn gen, emedan den icke VIL). lern, hvilken eljest sann.) skulle ha fortfarit såson! ansåg thalern såsom ett riv! systemet och ville genom 2 10 förbjuda prägling af nehålla ett jemnt antal bringa räkningen med dessa ska och påskynda införande med mark (10 sgr.) och pfenl af marken) i stället för med t och pfennige, Sannolikt skola längre fram if större silfvermynt blott slås 2-mark och möjligen 5mark-stycken, under det att tuvlerne eller 3-markstyckena väl efter hand skola bliindragna. blir 25 francs, elskt mynt blir Id, under det att urligtvis rum den engelska ämnda, hvllpynt, tages i jerar !20 af en lir då mycn den engel00 te oh JAI bn i JA RA le tyska och öfverens. De lagförslaget mark-stycken a svarat mot dt af riksdaibehålla thamn längre tid enhet. Man tt Kn Ch år ÅA mA DD Pr Br tesluta och i mynt, som inpr, söka att jarare i glömf räkningen e (100 delar er, groschen An ett