Aftonbladet – 2 januari 1872, sida 4

Rdr. Rdr. Rår. Dec. månad 685.876:54. 3,282: 9. 589,158: 68. Föregående månader 6,503,911: 58. 84, 08. 6.588.864: 66. Summa 7,189,78; Uppbörden år 1871 jemförd med uppbörden år 187 öfverstiger densamma med ......... BEXSDTSRSEESSeAE Om den nya tyska myntlagen etc. Ur norska Aftenbladet anse vi oss böra meddela följande intressanta artikelserie, som näppeligen kan härflyta från annan hand, än den utmärkte norske statsmans, som var Norges ombud vid myntkonferensen i Paris. I Den tyska myntlagen har nu genomgätt den tyska riksdagen, och ehuru den i några punkter afviker från det af förbundskansleren framlagda lagförslaget, måste det anses otvifvelaktigt, att han i den form, hvari han slutligen blifvit antagen af riksdagen, skall bli lag för hela Tyskland. Då den myntreform, denna lag infört i Tyskland, otvifvelaktigt skall bli af stort inflytande på den europeiska myntoch penningmarknaden, manar den äfven de tre skandinaviska staterna att taga myntfrågan, hvilken också beträffande dem på de senare åren har ådragit sig uppmärksamhet hos regeringarne och hos köpmanskåren, i nytt och allvarligt öfvervägande. Denna uppsats är ett bidrag dertill. Det tyska lagförslaget, sådant det blifvit antaget af riksdagen i tredje läsningen och den 23 Nov. 1871 offentliggjorts af dennas president, är i öfversättning så lydande: Lag om prägling af guldmynt. 21. Ett guldmynt skall präglas sålunda, att en mark fint guld skall slås till 139!e stycken. 2 2. Tiondedelen af detta guldmynt skal kallas mark och delas i hundra pfenninge. 23. Förutom riksguldmyntet på 10 mark (2 1) skola äfven myntas riksguldmynt på 20 mark, hvarvid en mark fint guld skall slås till 694 stycken. 2 4. Blandningsförhållandet för riksguld-: mynten bestämmes till 900 tusendelar guld och 100 tusendelar koppar. Följaktligen skola 125,55 tiomarksstycken, 62,775 tjugumarksstycken väga en mark. 25. Riksguldmynten bära på ena sidan riksörnen med påskrift Deutsches Reich och uppgift på värdet i mark samt årtalet för präglingen, på andra sidan landsherrns bild, resp. de fria städernas höghetstoolonu med en motsvarande påskrift och myntvecknot. Myntens diameter, beskaffenheten af och päskriften på deras kant fastställas af förbundsrådet. 2 6. Intill dess en lag om indragning af de grofva silfvermynten utkommer, sker prägling af guldmynt på rikets bekostnad för alla förbundsstater i de förbundsstaters myntverk, som dertill ha förklarat sig viliga. Rikskansleren bestämmer med riksrådets samtycke de belopp, som skola utmyntas i guld, fördelningen af dessa belopp på de särskilda myntsorterna och på de särskilda myntverken samt den godtgörelse, som de sistnämnda skola erhålla för präglingen af hvarje särskild myntsort. Han förser myntverken med det guld, som erfordras för den åt dem uppdragna präglingen. 2 7. Förfarandet vid präglingen af riksguldmynten bestämmes af förbundsrådet och är underkastadt kontroll af riket. Detta förfarande skall betrygga myntens fullständiga noggrannhet i afseende på finhet och vigt, För så vidt en absolut noggrannhet icke kan kontrolleras för de särskilda styckena, få afvikelserna öfver eller under icke öfverskrida i vigt två och en half tusendelar och i finhet två tusendelar. 28. Ålla betalningar, som lagligen skola eller kunna erläggas i silfvermynt enligt thalerfoten, enligt den sydtyska myntfoten, den Liibeckska eller Hamburgska kurantfoten eller i thaler guld enligt Bremer-räkping, kunna erläggas i riksguldmynt (8 1 och 3) sålunda, att härvid beräknas: Tiomarkstycket till ett värde af 33 thaler, eller 5 gulden 50 kreuzer sydtysk rayntfot, 8 mark 53 skilling Libecksk och Hamburger kurant, 3o3 thaler Bremer-räkning. 29. Riksguldmynt, hvilkas vigticke faller under normalvigten (2 4) med mer än fem tusendelar (gångbarhetsvigt), och hvilka ieke genom våldsamt eller olagligt skadande blifvit förminskade i vigt, skola vid alla betalningar gälla såsom fullvigtiga. Riksguldmynt, som icks upppå nämnda gängbarhetsvigt ech blifvit Mottagna såsom betalning af riks., stats-, provinseller kommunalkassor, likaså de, som blifvit mottagna af kreditanstalter och banker, få icke ånyo utgifvas af nämnda kassor och anstalter er När riksguldmynten till följd at längre cirkulation och nötning ha förlorat så Mycket i vigt, att de icke längre uppnå gångharhetsvigten, bli de indragna till nedsmältning för rikets räkning. Sådana utnötta guldmynt mottagas i alla rikets och förbundsstaternas kassor till fulla värdet, hvartill de blifvit utgifna, 2 10, Prägling af andra än de genom denna lag införda guldmynten; såväl som af groft silfvermynt med undantag af minnespenningar, skall tills vidare icke ske. 2 11. De tyska förbundsstaternas för närvarande cirkulerande guldmynt skola på riFj vägnar och rikets Dekåstnad indragas, i den mån präglingen af de nya guldmynten (2 6) framskrider, yn enlömynte Rikskanslorn är bemyndigad att likaledes bestämma indragningen af de tyska förbundsstaternas nuvarande grofva silfvermynt och att taga de dertill erforderliga medlen af rikskassans behållningar. PT FJ