Aftonbladet – 30 december 1871, sida 2

och sedarne falla 1 värde. Uch det botemedel, Thiers föreslår, är ändock att utgifva ännu flere sedlar!. CERENSRASREEETSSE Under närvarandepå händelser ytterst fattiga tid, dä de flesta europeiska staters parlamenter hafva julferier, är den enda politiska företeelse at vigt, för hvilken vi hafra att redogöra, det österrikiska riksrådets öppnånde den 27 dennes — första gången efter ministerombytet — och kejsarens trontal följande dag. Detta trontal, hvars hufvudinnehåll vi genom ett telegram för i går redan känna, är, såsom man genast finner, hållet i det tyska, coatralistiska partiets anda. Kejsaren, heter det, har redan flere gånger gjort de yttersta, med statens enhet förenliga medgifvanden, utan att likväl inre fred knvrat uppnås. Detta är naturligtvis rikts Fb Qt det federalistiska partiets och i syrsernet czechernes åtgöranden, Vidare höter det, att de senaste tilldragelserna stadfästat den öfvertygelsen;.att riksrådets oafhängighet bör försäkras derigenom, att rikets representation bildas på ett sjelfständigt sätt. Härmed åsyftas naturligtvis införandet åf direkta val till riksrådets andra kammare i stället för det nuvarande tillsättandet af derna kammare genom val af landtdagarne. Detta har lävga atgjort ett önskningsmål för det centralistiska partiet, som härigenom vill upplösa samrmanhålloingen inom de särskilda kronländerna vid dessa val och sålunda undergräfva äfven det knappt tillskurna mått af sjelfständighet de för närvarande åtnjuta. Men så länge man icke vet hvilken ställning polackarne komma att intaga, är framgången af dessa planer ännu alltid ganska problematisk -och centralisterne tyckas sjalfve i0n3e det. Deras organ Neue freie Presso, eom annars altid uppträder med mycken arrogans och för ett ytterst häftigt språk raot faderalisterne, yttrar sig i närvarande kritiska tidpunkt mycket försigtigt. En polsk tidning, Gazsta Marodowa, har nyligen föreslegit, att efter aftal. med de.polske riksrådsmedlemwarne en federalistkongress : skulle inkallas för att utarbeta ett förslag till ny riksförfattning, hvilket sedermera skulle föreläggas riksrådet. Detta projekt; som otvifvelaktigt går ut på att. reformera författningen af 1867 i federalistisk riktoing och som under andra förhållanden skulle ha försatt Neue freie Presse i eld och; lågor, omtalas nu af nämnda tidning i de mest undfallande ordalag. Den yttrar nemiigen: Vi fiona ingenting anstötligt i detta förslag. Om federalisterna kunna blifva eniga om, ett sådant utkast, blitver det riksrådets sak att svara derpå, så snart det mottagit detsamma i laglig form. Emellertid äro visnarare böjde att beträkta Marodowas yttrandes som en fras, hvilken skall tjena till att inleda och motivera de polske deputerades deltagende i riksrådet Herrehuset har blifvit ökadt med 8 nya mediemmar, Neue freie Presse upplyser, att med denna tillökning ingalunda äsyftats att stärka dettyska partiet, som ju i alla fall var säkert på en stor röstpluralitet, utan endast att fylla de lediga latsar, som uppstått genom dödsfall under årets lopp. Att valet fallit på idel med!emmar at författningspartiet, betraktar tidningen såsom ca nödvändig följd af den närs varande situationen. Bland de radikala medlemmarne af franska nationalförsamlingens venster räder fortfarande mycken förbittring icke blott mot den monarkiskt sinnade högern, utan också mot republikens president Thiers, hvilken man beskyller för att hafva intagit en tvetydig hållning under striden om de orleanska. privsarnes upptagande i kammaren. I en afnationalförsatmlingens sessioner kort före jal har man lagt märke till, att hertigen af Anmale gick fram tili Thiers och tryckte med stör värme hans hand; detta anse de radikala bladen såsom ett bevis på att en hemlig öfverenskommelse finnes mellan presidenten och de orleanska prinsarne. Presidenten i den radikala klubben Union republicaine. i Versailles, Edger Quainet, har den 20 d:s offentliggjort ett bref till sina valmän angående kammarens: minnesvärda session den 19. Det heter deri: -För 20 år sedan sade jag till eder: den 2 December närmar sig, den kryper fram som en orm, dena skall sträcka ut sig och qväfva eder med fin omfamning! Men blott få ville tro mig. Ormen vaknade och kom, I veten alla hvad den har gjort med oss och med Frankrikel. I dag säger jag till eder: Monarkien är här, den understödjes af dem som borde bekämpa den, den klappar på porten! Och dock kan en monarki i Frankrike icke vara annat än despotiem och träldem. Om I fallen tillbaka i monarkien, skolen I stiga ned till. menniskoracens lägsta trappsteg, I skolen sjunka djapare ned än Spanien och Italien, ty dessa hafva dock ätminstona fördrifvit sina främmanda eröfrare, medan I ännu ären prisgifna åt edralo Mairen i Nimes har utfärdat en kungörelse, i hvilken han uppmanar alla -goda medborgare att afhålla sig från demonstrationer på kyrkogården till ära för Rossels minne. Enligt korrespondenser från Nimes till tidpingarne i Lyon hade republikanarne på Rossels graf upprest en mausolg, som var beklädd med kransar och på hvilken man läste inskriften: Au martyr de la kbert! Mauzolån var byggd i form af ett tempel, i hvärs midt man —————— EEE ———— FR J