Aftonbladet – 27 december 1871, sida 3

Jag har en fördig, sir,, svareda Gatty, en ders pris fr något högt.o Han gick att hemta taflan, uten hopp om sti få sälja hevne, ty fem tafvelbandiare hade redan varit och sett på bezne, men funnit priset för högt. Denve skell göra som alla audra, törkte den stackars glädjefattige Eopstnärn; han ekall prata mig nästan till döds, för stt sedan lemna mig, ej riksre på mynt, men fattigare på tid och tålamod Taflan placerades i en god dager och frälingen satto sig framför heore. En ling tystnad uppstod. Mäntro han har somnat ?, tänkte Gatty sarkastiskt, han pratar ioten Om det ej bostärar er att måla i min närvaro, yttrade den obekarte slutligen, så skulle jsg med nöja 80 att ni forteättor ert arbete, medan jsg betrsktar tsflan.. Gatty målade och främlingen teg! i början kände 2ig artisten besvärad af denna tystnad, men efter band lade den sig som ett ljufligt Jugn öfver hens sinne och han målade under dess inflytanda som en inspirerad, På detta vis förflöt ena half timme. Hvad är priset på detta konstverk?o Åttio pund Jeg tar denn, s24d8 främlingen lugnt. Jeg är er mycket förbunden, gir,, sade Gatty; mycket förbonden,, tillads han ännu en gång vid tavken på buru väl dessa åttio pund nu skulla komma till pass. Det är mina atkomlingar, som böra bliiva er förbuadn:, gir,, svars da hens gäst; denna tsflz eger odödiigt värd:!. Dessa ord blefvo en epok i målarens lif. Han gick bastigt ut för att ej brista i gråt och skyndade in till sin mor. NV Mceder, gage han, jag är on koastnär; jag har alltid trott så, i djup t af min själn