Aftonbladet – 27 december 1871, sida 3

och solsnpgåsen vid derss måltid. Haltva Skotland skullo vara vid Inch Keith om de vieste hvad du har berättat för mig — säg inta ett ord meral! Under detta samtal hade Gatty, som icke förstod Christies ifver eller som ansåg den barnslig, förgäfves sökt tillvinna sig hennes uppmärksamhet. Till eBlut yttrade han med en viss retlizhet i rösten: Vill da då into höra på mig, Ohristig, och åtminstone bestämma när du vill sitta för mig.. Sitts! upprepade hon. Jo, detskalljsg göra, när jag inte har något a:bste som är nödvändigsre.e Och dermed gick hon. Kommen ned för trappan, sade hon till sin bror: Stacksre Charliel... Jag skall gnart drags upp åttio pund åt honom nr sjön, med min fars nät. Då Christie försvacnit, kom mrs Gautty åter ip. Och detta är den qvinna, hvars sinns inte skulle vara fästad: vid hennes låga yrkel utbrast hon; skan inte enas detta öppna dina ögon, min son? Hon hade segrat... hans fåfärga var djupt sårad. O, modei! sada han, jag måstelefva för dig och för min konst; hona har mig inte så kär som jag trodde.s Med blödande bjerta vände han sig ifrån den han älskada, redan hon med gladt hjerta skyndade bort ätt tänka cc handlå för honom. NIONDE KAPITLET. Det kunda vara ungefär två timmar se nare, då en herre fagut och tyst kom in till den unga målaren och frågade haruvida han hade nägra taflor att sälja.