gkrifning hans syster hade lemnat. Då den unge ädlingen hunnit tjugu steg, Var gossen vid hans sida. Kan väl tro att det är ni, gm jsg skall lotsa till gamla Jess sade an. De följdes åt, Flacker rullande och stampande, för att hålla jemna steg med sin högvälborna följeslagare; en fiskare på landbacken vankar sällan foctare än två mil i timmen. Just då de kommo in i Newhaven ropade den lille lotsen med Jjudelig röst: styrbord! Åt styrbord bar det af; de togo vägen nedåt en smutsig gränd; stego uppför en smal trappa byggd utanpå huset och utan att knacka på, sköt Flacker app en dörr och Fär-är en-herre, som vill tals meder, mor.o TREDJE EAPITLET, Enkan var väderbiten och sträf. Hon satt och lagade ett gammalt nät. Herrn är välkommen., sade hon, men i rösten låg ingen välvilja och föga öfverraskning, Mylord förklarade då, att emedan ban hört att här på orten aktoingsvärda personer skulle befinna sig i bekymmer, det skulle glädja honom, om han finge bistå dem och att hon måste gifva en af sina grannar skulden, i fall hen obehörigt infunnit sig hos henne. Han rodnade, då nan yttrade ett ord om tio shilling, dem han bad henne anse blott som en liten handpenning, tills han fått rätt klarhet rörande hvad hon var ibehof af, och huru han på bästa vis kunde placera medel för hennes uppehälle. Enkan hörde på honom med kall och mulen blick, Hennes lif hade under många år varit en tröstlös kamp mot nöd och sorger,