Aftonbladet – 21 december 1871, sida 3

lad och Blommor. Dikter af Mayathilda Langlet. Ea liten älsklig diktsamling, som utmärker sig för en frisk och lifig tankegång samt ott ledigt och vackert språk, fritt från slisk och pjunkigheter. Vi hafva icke på lärge löst så älskliga dikter; det fögtar friska ogramlado vårviadar öfvor dem. Det är ost ett verkligt nöje att kunna rekommendera den af närmare 40 poemer bestående samlingon (Norrk. Tidn.) Det är med verkligt nöje vi läst och omläst dessa blad och blommor; ty sällan hafva vi träffat ea innerligare, rorare och mera hjertvarm stämning, än i dom. Fru Langlet tyckes ega en stor förmåga att anslå bjartats allra vckaste känslor och tolka dess alla renaste tankar. Det i ger i hennes diktning ett något, som påmianer om folkvisans innörligaste ijufhet och skäresto rechst — ett mågot, hvilket ovilkorligea måste anslå hvarje varm själ och tilltala hvarje bjorta, som är öppst för natarens och fölkpoesiens hänfsrande skönhet och behaga — (Sv. Hedb) I en längro recensisn i P. o, Inr. Tidn. yttras: Fru Langleis Blad och Blommor utgöra en samling styckea med ren stämning. Vi bafrk i des tyckt oss höra 2nvag med dem skära klavg, som är den svenska lyran alldeles egen, som kanska ijuter, fallast i Kellgrcns Don nya skapelsen, Douna egna genre af sköshet uppenba rår elg ock hos Tegnår ech bos Fravzen, med hvars enniskans anlete, torde jemföras fra Langlets vackra Edens ros. (8561)