Aftonbladet – 21 december 1871, sida 2

STOCKHOLM den 21 Dec. I, I de sachsiska, baierska och WwirtembergSk ka riksdagarne, som för kort tid sedan träddej ilisammans, har redan visat sig en fisndtligdo sällniog mot den tyska centralmaktens försök att på hvarje område genomföra enheten nom de olika förbundsstaternas gränger! och denna: hållning uppmuntras och under-m tödjes af det nationaliiberala partiet, Förle sfrigt har det tyska förbundsrådet, hvilket, 2 äsom bekant, består af befullmäktigade från fl le förbundna regeringarre, sjelf gifvit första ignalen till ett dylikt motstånd. Det har semligen med en majoritet af fjorton röster jfr örkastat det af deputeradeh Lasker väckta jv: och af tyska riksdagen godkända lagförslaget! ål om att införa en likartad civil lagstiftning ilja hela Tyskland. Man ser häraf, huru parti Vv kularismen, som hittills varit undertryckt ge-! Vi nom segerjablet, äter försöker upplyfta huf-!B. vadet, I Stuttgart har den partikulsristiska0O. oppositionen protesterat mot hvarje försök attbe pmediatisera konungarikets lagstiftning genom I in jörbundslagarne, och. samma protest har äfven blifvit framstäld i den baierska deputerade-pbe kammaren. Partikularisterna bestrida ickelhe centralmaktens lagstiftande myndighet, utan joc de begära blott, att den skall hålla sig inom dej oc af författningen föreskrifna gränserna! De för-st klara, att de förändringar, som förbundsparim lamentet vill företaga i författningen, böra först hafva de särskilda riksdagarnes bifall,nt enär de i motsatt fall måste anses för lag-ih stridiga, Samma motståndsanda, som i de tre fr nämnda konungarikenas kamrar gjort sig gäl-st isnde mot de kejserliga enhetssträfvandena, ti har äfven gifvit sig luft i den preussiska de-!T puteradekammaren. De preussiska ultrakon-ot servativa äro allt annat än gynnsamt stämda jL mot det tyska enhetspartiet. I den fråga, som sv bragt striden till utbrott, nemligen frågan om b införandet af en likartad lagbok, intaga par-sh tikularisterna onekligen en sträng laglig stånd-ir pankt. Men undantag af nägra få punkter, som i ti 0 uttryckligen omnämnda, är den civila lag-k finingen rent af uteslaten från förbundsmyn-O dighetens maktområde. Dessa punkter angå handelsrätten; vexsirätten och civilprocessen.d: Alla andra grenar af den borgerliga lagstift jA ningen äro förbehållna åt förbundsstaternas!F särskilda lagstiftning, Sålunda kan kejsardö-in met, såvida det nemligen icke ändrar den förgi fattning, som förskrilver sig från år 1866, och så som Baiern och Wirtemborg först ha antagitre är 1871 under förbehåll al sina suveräna rät-ss tigheter, icke utsträcka sin myndighet till pri-j st vaträtten, familjerätten, arfslagstiftningen och ! domstolsorganisationon. Det utskott, som skall granska franskanational-o församlingens åtgärder, har änna icke förbörtir marskalk Bazaine. Deremot var Le sBoeufd.ia 14 äs inkallad ioför utsketiet och afgaf derla en mycket lång förklaring, som gick tillbaka lu ända till krigats början. General Le Boeufiss jorde sig i synnerhet mödan att bevisa, ait Ia; han vid fiendiligheternas utbrott hade 567,0001 fr man under vapen, och till stöd för denna!T uppgift framlade han en mängd depescherir och andra handlingar. På lördagen skalllo marskalken afgifva ytterligare förklaringaria inför utskottet. Före marskalk Le Bosufiu hade utskottet förhört general Lefort, somisi tagit del i krigsministeriets arbeten vid dele-1v gatiocen i Tours. Äfven bg har fått lic befallning att inställa sig inför kepitolationskomitåa. J Om ställningen i Paris bland de arbetandel klasserna skrifver en korrespondent till Neue Freie Presse bland annat följande: Här har rådt en alldeles ovauligt stark köld, som förorsakat tusentals fattiga familjer stora danden. Brännmaterialier. äro mycket säl syata och de ha under de sensste månaderna stigit i pris med 30 procent, såsom fallet å i denheterna. Jag är i tillfälle att framlägga några autentiska sifror, som bättre än alla fraser belysa det nuvarande eländet. I fjortonde arrondissementet t. ex. har antalet af bjolpbahöfvande familjer växt till 10,000; om vi beräkna hvarje familj i medeltal till 3 individer, så finna vi 30,000 fattiga på en befolkning af 70,000 själar, således nära 50 procent. I elfte, nittonde och tjugonda arrondissementen är förhållandet ungefär detssmma, Dos utom upphör arbetet i ett stort antal fabriker med anledning af brist på kol och de ännu dåliga transportförkållandena, och vidare befinns sig ännu en mängd familjfäder på pontonerna, ur stånd att lemna de sina någon bjelp. Måvga hafva också flytt till utlandet för att undandraga sig straff för delaktighet i kommun-upproret. Den 15 dennes ha Charles Lullier och Jean Baptiste Roux, den sistnämnde dömd för deltagande i den kommunistiska rörelsen i Marseille, lemnat fängelset Saint Piorre. Dessa fångar ha transporterats till bagnonifToulon för att der afvakta sin afresa till Numea i Nya Caledonien. De komma att göra resan på segeltransportskeppet Je Rhin i sällskap med Trinqust, Ufbaia m. fl. Den itelionska finansministern framlade vid deputeradskammarens session i Rom dea 12 dennes regeringens fiasnsplan och med ett lysande tal beledsagade Sellas sina mänga siffror. I talet framhöll han, att genom Get nu fromlagda finansförslagets antagande skuile Italien få utsigt att inom en tidrymd af fem år ba!va vunnit jemnvigt isina fisanser. Den storartade utvecklingen af produktionen, indastrien och handeln under decennist 1860— 1870 lofvada ett än mer betydande resultat genom fullbordandet af den nationella enheten, genom upphörandet af partifejderna med Roms besättande. Alia skatter skulle med åren lemna en rikligare inkomst och förhöjningen af införselstullen på socker och po troleam, höjandet af stämpeloch inregistreringsafgifterna samt en beskattning al väfnader, hvilken först med 1873 skall tillämpas, skola minska det årliga deficit. — D2 utomordentliga utgifter, som erfordras för armån, flottan och landets fästningar samt andra offentliga byggnadsföretag, skola proportionerligt fördelas på de kommande åren. Nationalbanken skall öka beloppet af utelöpande sedlar med ytterligare 300 mill. lire, Denna bank öfvertager i föreniog med Banca di Napoli och Banca di Sicilia skattkammarens affärer. I Steiermark har nyligen en händelse egt rom hvilken gifver ett förfärande bevis på hvilken intensiv roligiös fanatism, som ännu i våra dagar finnes, Borgmästaren i Stainz, Hangl, till sin religiösa bekännelse katolik, men en frisinnad katolik, blef den 12 dennes i sitt ram skjuten af en ung bonde vid namn Josaf Paches. Mördaren, som genast blef gripen, tillstod trotsigt, att han dödat borgmästaren derföre att sådana religionsskändare icke förtjena att lefva. Presternas fanatiska predikningar mot de gudlöse liberale äro utan tvifvel den förnämsta orsaken till ogerningar sådana som denna. Ar, Loe