Aftonbladet – 19 december 1871, sida 2

Jul-Litteratur. IV.En mors berättelse för sina uppväxande döttrar. Novelletter af F. J. Gänther. Öfversatt från tyskan. (Stockholm. Adolf Bonnier.) Då en såden mängd ny litteratur ser dagen, som varit fallet denna jul, är det verkligen äfven med den bästa vilja svårt om icke omöjligt att egna den gärd af uppmärksarshet, som vederborde, åt hvar och en bok af något framstående värde. Det är äfven fara värdt att det mera gedigna försvinner bland den stora hopen af medelmättig eller rent af underhaltig iektyr, och det är ifrån ett sådant öde som vi så gerna skulle vilja bevara föreliggande bok, emedan den, enligt vårt förmenande, intager en framstående plats inom novellistikens område. Det är en uppfostringsbok, lika mycket för fadren och modren som för de unga fullvuxna döttrarne i huset, och mången välbetänkt vink i afeceende på de unga flickornas uppfostran kunna de förra erhålla i densamma, på eamma gång i de senares hjertan kan, genom läsningen af en bok som denna, utsås mäånget helsokringande frö till sanningsfullhet, arbetsamhet, ordning, eftergifvenhet för andras önskningar och öfverseende med nästans fel, med flera af desea dygder som, om de förefinnas, göra samlifvet med en sådan varelse så angenämt och lärorikt. På flera ställen framhålles den välbetänkta och i vår tid så behöfliga varningen: låt aldrig några spåra bevekelsegrunder än verklig sann käriek förmå dig att ingå i äktenskap! Åtskilliga an märkningar skulle vi dock kunna göra, t. ex, mot författarens egendomliga påstående att det öfverträdande och ringaktsnde af den sedliga ordning, som fordrar att man först hos föräldrarne och sedan hos dottern uppträder zom friare är ett sätt att gå till väga 30m ofta haft till följd gsnska olyckliga äktenskas. Dot inskränkta utrymmet nekar 0s3 att framkomma med flera af de anmärkningar som kunde uppställas, men dessa äro i alla händelser ej al den natur, att vi anse dem i det stora heia förringa bokens värde. — Högmodets fångar of A. L. O. E. Öfversällning från engelskan af E. R—y. (Stockholm. bigfrid Flodin.) Vi ba under de senare ären flera gånger haft anledning hålla hr Flodin räkning för det han till vårt språk låtet öfverflytta en mäsgd utmärkta arbeten af den engelska författareverksamheten, men vid tro oss utan öfverdrift kunnas sägs, att det nu utkomna lilla arbete är det yppersta af de af denno förläggare utgifna böcker af detta elag, och vi skynda oss derföre att anbefalla detsåmma i allmänhetens synnerliga åtanka vid de förestående bokuppköpen. Sjeltva berättelsen är så originel, så spänparde, med en sådan talarg framstäld och så full af gripande sanning till hela sitt innehåll, att man icke utan det allra djapaste intresse följer densamma ifrån början till slut. Den har en djupt sedlig och religiös tendens, utan att vara behäftad af det sentimentala och gadsnådliga pjunk, som ofta ger en äcklig ismak åt eljeet förträffliga engelska och amerikanska verk. Vi äro öfvertygade om, att ingen som köper denna bok, skall ångra sig, och äfven hvar och en, som Jäser den, skall kunna hemta en nyttig och helsosam lärdom ur densamma. — Från Jorden till Månen, direkt öfverfart på 97 tummar, 20 minuter, of Jules Verne. Senare delen. Öfversättning. (Oscar L. Lamms förlag.) — På samma fängslande och humoristiska sätt som förf. i första delen skildrar tillrustningarna till den märkvärdiga månresan äfvensom-projektilens utkastande i rymden, lemnar han 0s8 i denna delen den mest spännande skildriog af sjelfva resan och de tre våghalsarnes uppfiskande ur haivet, dit det märkvärdiga fortsksffoingsmedlet nedföll från EE