Aftonbladet – 18 december 1871, sida 3

In julgåfva. Huru många julgåfvor, dels nyttiga, dels öfverflödiga påtänkas och köpas icke i dessa dagar, för att sprida glädje och öfverraskning till dem, för hvilka dessa känslor förut icke äro främmandet Vi klandra det icke; vi undra endast om icke någon skärf af öfverflödet skulle kunna afses för ett bland de talrika nödens offer, som af sjukdom, fattigdorf och tilltagande år är dömåt till ensamhet, umbäranden och glömska? Den nära 60-åriga, som här menas, är utan buld och skydd, utan arbete och snart utan hem, behäftad med en sjukdom — ansigtsros — som tidtals gör henne oförmögen tili arbete, äfven om hon hade sådant. Skulle ej några välvilliga menniskovänner ömma för hennes nöd? Vill icke särskildt den lyckliga ungdomen, hvars kinders rosor äro af ett annat slag och till hvars bjerta ett annat sällan: vädjar förgäfves, afstå något af sitt öfverflöd åt den bortglömda medsystern, den lefpadströtta gamla? Ett godt beslut, en kraftig samverkan — men i dag, i dag, innan ovigtigare julbestyr få öfverhand — och den olyckliga kan måhända få utbyta sin mörka och kalla skrubb mot ett hem i någon af våra välgörenhetsinrättgar, der för en jemförelsevis ringa summa alia yttre bekymmer afhjelpas! j Det vore en julgåfva eder värdig — och värdig den bögtig, hvilken det bör ligga oss om hjertat att rätt fira. Anteckningslista till Julgåfva åt der 60 åriga finnes inlemnad i kr Bonniers bokhandel å Norrbro, der äfven läkarebetyg och vitsord från ordningsman äro tillgängliga, hvsrjemte es välkändt, i listan antecknadt namn är en borgen för medless rätta användande och deras blifrande rån ning i tidringarne.