Aftonbladet – 16 december 1871, sida 2

rsättes genom postförsändelserna på linien. Till ch med om enligt trafikchefens yrkande endest tt posttåg skulle gå ytterligare fram och tillbaka kades omkostnaderna med ett och annat tusentals iksdaler, och då detta icke är nödvändigt, så torde nan väl få gilla myndigheternas sparsamhet i detta all. Det torde knappast vara på fullt allvar meadt, när trafikchefen påstår att en och samma erson dagligen skulle tjenstgöra 12, timmar i en kakande postkupå. Mäånne icke en sådan tjenst öring skulle vara ruinerande för helsa och kraf? Till och med på ett kontor torde en sådan nstgöring vara kännbar nog. Tvenne posttåg lagligen fram och åter torde således erfordra venne posttjenstemän, hvilka alternerade med varandra. .— Åro embetsoch tjenstemän skyllige att mottaga kommunala uppdrag ? Denna fråga har i Hernösand varit föremål för en märklig tvist, om hvilken Hernösands posten meddelar en redogörelse, ur hvilken vi återgifva följande: I början af detta år utsågo stadsfullmäktige häritädes landskamreraren A. Anderberg till uppsyniogsman för 6:te qvarteret, och efter öfligt bruk tillsändes honom derföre en s. k. gårdsbok jemte ett par reglementen rörande en qvartersuppsyningsmans åligganden. Allt detta öfversände landskamreraren Andce:berg genast till utsedde vice uppszyningsmannen, med en skrifvelse, hvari A. 1ör klarar sig af sin tjenstebefattning icke blott förbindrad utan äfven befriad från kommunala upp: drag inom staden. Då detta genom viee uppsyngsmannen blef stadsfullmäktige meddelaat (4 spsåg sig ej ens behöfva direkt underrätta stadsfallmäktige om att han ej antog valet till uppsyningsman), vände sig desse till magistraten, hvilken den 10 Maj beslöt, att då A. hvarken sök eller erhållit befrielse från den honom uppdragn: befattning, ej heller i någon mån styrkt sig var: förhindrad att densamma utöfva, A. genom protokollsutdrag skulle förständigas att sina åliggander såsom qvartersuppsyningsman fullgöra, intill des: han från samma befattning vunnit befrielse. Den 15 i samma månad inkom A. till konungens befallningshafvande med en skrifvelse, hvar! han anhåller om upphäfvande af magistratens resolution, anförande såsom skäl omöjligheten att samtidigt kunna bestrida landskamrerarebefattnin gen samt fullgöra alla en qvartersuppsyningsman: åligganden, ett onus, som endast bör kunna ålägas husegare; samt vidare, att stadgandet om be rielse från stadsfullmäktigskap antyder, att sta ters embetsmän skola vara befriade från kommu nala uppdrag. På dessa skäls, slutar landskamre: A. gin skrifvelse, och då jeg dessutom blifvit ihågkommen samt vald till pumpare vid en af staden: sprutor, får jag anhålla, att konungens befallnings hafvande genom ett generelt besiut och som före: kommer alla vidare trakasserier befriar mig frå: hvarje sådant kommunalt uppdrag, som i riogastc mån kan för mig utgöra hinder för landskamrerare tjenstens behöriga utöfvande. Sedan denna klagoskrift genom Sä Eg blif. vit stadsfullmäktige kommunicerad, den 19 Maj ett svaromål, vid hvars öfversändande magistraten i eget utlåtande af den 24 Maj tilllade, att hvad A. angående sin pumparbefattning andragit, ej lagligen torde kunna komma under gäfvo desse pröfning i den ordning frågan derom nu blifvi väckt, samt att A:s klagan i denna del är destc mera förvånande, som det torde få anses för ex oeftergiflig pligt för hvarje samhällsmedlem, a hvad rang han än må vara, att efter den förmåg: horom gifven är bidraga till bämmande af elds våda. Den 27 Maj utfärdade konungens befallningshafvande i detta mål utslag, hvilket vi meo några förkortvingar här meddela: Alldenstund fullgörandet af klagandens såsom landgskamrer i länet författningsenligt tillhörande och alltjemt mera öfverhopande och ansträngande embetsgöromål icke utan en mera ovanlig arbets förmåga stå att samtidigt förena med ett sorgfälligt uppfyllande af de tidsödande åligganden, som instruktionen för stadens qvartersuppsyningsmär innehåller, samt åsidosättandet af de förra icke få: för iakttagandet af de sevare ursäktas, fördenskol och emedan, i händelse af eldsvåda, klaganden så som landskamrer i fråmsta rummet åligger ombesörja räddandet af landskontorets vigtiga handlingar, hvilken skyldighet möjligen kan komma i stric med hans pligt att såsom pumpare vid staden: sprutverk tjenstgöra, pröfvar konungens befallningehafvande rättvist — — — — med undanrödjande af magistratens fattade beslut, klaganden från de hoog i dessa hänseenden meddelade uppdrag be ria Öfver detta sö anförde atadsfullmäktige be svär, å hvilka K. M.t, sedan alla vederbörande med förklaringar inkommit, den 26 Okt. meddela reso: lution, hvarigenom, enär landskamrer Anderberg icke å ort, som vederbör, afsagt sig ifrågavarande kommunala uppdrag samt förthy befogenheten af sådan afsägelse icke heller kunnat i behörig ordning pröfvas,, konungens befallningshafvandes ut: slag upphäfres med förklaring, att tillsvidare kommer att bero vid magistratens i ämnet fattade beslot. — Hårköpare lära pu älven grassera i alla delar af Fioland. I Helsingfors ha många sådana varit sedda. Många at dem tillnarr: sig på bedrägligt sätt bondflickornas hårflätor.