Aftonbladet – 16 december 1871, sida 2

des redan d. 12 middagen och afgick derifrån den 14 til London med full last af hafra, hvilken intogs på den korta tiden af en dag. — Stepphrand. Den redan af oss omtaladesteppbrandeni Urenbargsks guvernementet har rasat på en sträcka af 1C0 verst, hvarvid 85 fallväxta personer och 89 barn omkommit Dessutom uppbruono enligt Finlands Allm. tidn. 102 booingar, 1303 hästar, 798 nötkreatur. 4183 får och 82,165 volmar hö. Eldsvådan hade såsom bekant är uppkommit derigenom, att en af byens äldste i Kandshigala för en af den mubamedanska ritus föreskrifven offercexemoni upptändt eld ien grop. hvilken eli i följd af inträffad stark blåst satte steppsgräset i brand. — Också en dekoration. Ibland dödsfallsannonserna i Wassabladet läses att rotesoldaten vid f. d. koogl. Wass regemente, bärande skottsår ipannan, förvärfvadt vid törsvaret af Wirta bro den 27 Oktober 1808, Abrahem Lens, född i Mustassari den 31 Aug. 1786, afled derstädes den 17 November 1871. — Ett vackrare äretecken hade hvarken regent, befäl eller fädernesland kunnat tilldela den gamle finske soldaten — anmärker en finsk tidniog. — WUpsalea untversitet. Kanslern har under den 13 dennes beviljat docenten C. P. Wikner ett års förlängning å det docentstipendium han till utgången af nästförliden vårtermin åtnjutit. Kanslern bar under samma dag tilldelat det Filenska stipendiet, hvilket förut innehafts af docenten Arnberg, åt docenten A. G. Theorell. Kanslern har under den 13 d:s beviljat af ritläraren vid universitet, prof. J. Way, framställd anhållan om entledigande från befattningen såsom vefekt vid universitetets konstmuseum, men med ibebållande till br Ways död af det arvode, till balopp af 300 rår årligen, hvilket hani sådan egen Tekap hittills fått uppbära. — Borgmästaretjensten I Susdsvall Vid insändande till K. M:t af magistratens förslag gen i Sundsvall, enligt hvilket derå blifvit upp: nu namngifvits, har kooungens befallningsbafvande tilldelat sitt förord åt den förstnämnde, Frölen. — Hollekteran, hvilka i morgon upphemtas i nedannämnda af hufvudstadens kyrkor äro anslagna till följande välgörande ändamål: den i Klara Gnosjö församlings kyrkobyggnad; den i Jakobs, Adolf Fredriks och Johannis Stockholms sjukhem; den i Tyska Norra Ryds församling af I Göteborgs stift till kyrkobyggnaden derstädes; den li Finska sällskapet Fattiga barns vänner. — Hordtverkstdtare. Den 12 Dec. företill återbesättande af lediga borgmästarebefattoin-: förda: vice häradshöfdingarne Fr. Frölen, C. Fa-) gerberg och Sv. af Sandeberg, i den ordning del: drogs inför handelsoch ekonomikollegium anmälan af nedanstående personer om att de ämna här i staden, med biträde af andra personer, utöfva följande yrken, nemligen: byggmästaren P. Wiren fabrik för tillverkning af cigarrer samt målareJA Beckman hvar för sig sina yrken. utbrott införskrefvo hufvudstadens och landsortens I sockerbagare hela sitt behof af askar, kartonger och atrapper till bon-bons från Paris och ej så I små summor gingo ur landet för dessa lyxartiklar. I fjol höst afbrötos emellertid handelsförbindelserna med Paris — och hrr sockerbagare stodo strandsatta till julen. En företagsam man, bokbindaren C. H. F. Schwartz, erbjöd sig då att JT fylla behofvet med inhemsk tillverkning; han inI förskref nödiga maskiner och började leverera varor, som både till pris och beskaffenhet kunde täfla med de franska. Det nya företaget rönte mycken uppmuntran och hr Schwartz har redan är de den nya industrien så att han kunnat TJ utfärda priskuranter, upptagande mer än 30 olika artiklar. (Dp. N) — Af Elustrerad Teknisk Tidning har 50 utkommit, innehållande: Silfverskål från Odiot i Paris (illustr.); Den polytekniska utställformer i ornamentiken, af miss E. T. Smith (slut). Grafisk lösning af några ee problem af ingeniör J. O. Andersson: II (illuatr., forts.). Drillborr (illustr.). Några statistiska uppgifter om de vigtigaste industrigrenar, som närmast beröra landets jordbruk, af ingeniör C. G. Zetterlund (fort3.) Anmärkningar om tillverkniog af smidbart gjutjern, af dr E. F. Därre (slut). Anmärkningar om brödberedningen, af Mege. Mourics. Notiser. Upplysningar. Adresstista. Annonser. — Af Härtgvetenkapakademienms Haudtingar och Tidskrift har tjugutredje häftet utkommit, innehållande: Några ord om general staben (forts.); Bör svenska kavalleriet beväpnas med revolver eller karbin? (insändt); Utdrag ur krigsministern, general Cisseys skrifvelse till åtskilliga myndigheter, angående tillämpning af det nya kavalleriexercisreglementet ; Korta betraktelser öfver tyska artilleriets verksamhet under 1870 —T1 årens krig; Underrättelser från främmande land; Tyska riket: Wärtemberg, armåöns organisation; Officiella underrättelser; K. skrifvelser: Armån; Generalorder: Armen; Embetsskrifvelser från landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition; Utnämningar; Förordnande; Ordensutnämngar; Transport; Åfsked. mit n:r 23, innebållande: Praktiska betraktelser öfver senapsolja. Af F. A. Flöckiger; Chinidins framställning ur chinoidin. Af de Vry; Condurango, en ny drog; Salters ren Af dr N. Greger; Kloraluminium till desinfektionsoch konserveringsmedel; Medel mot vårtor; Menniskoön beståndsdelar och de för densamma nödvändiga len te representerade i FoodMuseum i London; Om svårigheten och kostnaderna vid anskaffandet af en del preparater af den renhet som farmakopån fordrar. (Ytterligare in: sändt); Annonser. — Vattenbristem. Från Woenersborg skrifves: Venerns yta är ovanligt låg, så att vattenverken vid Göta elf, anlagda af personer med erkända fackkunskaper i vattenbyggnaders uppförande, afestannat i brist på drifkraft, någonting som säkerligen icke inträffat många gånger på ett femtiotal af år. Då det så förhåller sig med anläggningarne vid ett vattendrag, som till reservoir har vårt lands största insjö med dess talrika och mäktiga tillflöden, kan man lätt tänka sig tillståndet vid de mindre vattendragen. Den ena fabriken, sågen eller qvsrnen efter den andra har mäst delvis eller totalt inställa sin verksamhet. Från Carlstad skrifves i Vermlands-Tidn.: De flesta gångande verk hafva länge stått stilla, att få säden förvandlad till mjöl, hafva blifvit en föjld. Huru stor vattenbristen i vår grannproving Vestergötland är, kan man deraf sluta, att span: mål till förmalning blifvit afsånd från person i Lidköping till en qvarn här i grannskapet. Vi som bo vid Vermlands pulsåder — Klarelfven — och som i Venern hafva ett 48 qvadratmils vattenkreditiv till vår disposition, visserligen nu hårdt anlitädt, men dock med tillbörligt djup fond, kunna knappast göra oss en föreställning om vattenbristen på en del ställen på landet, der man nödgas smälta snö och is, der dessa finnas, för att stilla kreaturens törst. Vi hafva af trovärdiga personer hört berättas, att på Vermlandsnäs finnas gårdar, från hvilka man får köra hela milen och deröfver för att hemta vatten till hushåll och råmande boskapsbjordar. Bland dem, som äro så lyckligt lottade, att de ega källor, som icke sinat ut, finnas personer, som anse dessa såsom en verklig skatt och såsom sådana förvara dem under — lås och bom. Från Skara skrifves: Man är i vissa orter alldeles förtviflad öfver den ihållande vattenbristen. Alla brunnar äro tomma och mången måste köra dricksvatten åt kreaturen vid pass en balf mil På sina ställen släpper man ut kreaturen dag!igen att äta snö och man är dessutom hela dagen sysselsatt med att i kittlar och pannmurar förvandla snö till dricksvatten åt dem. Att få mala är nu på många mils afstånd en ar docli EgendomsSAN qvarnegare besöka dagligen städerna ör att till jul köpa utländskt mjöl till de förestående julbaken, sedan deras egen julmäld legat flere veckor vid qvarnen, i fåfäng väntan qvarnvatten och förmalning, men det är icke all tid denna vara finnes att få köpa. IHvart man kommer, så heter det: få vi icke regn och vatten snart, så äro vi alldeles blankt olyckliga, ty våra kreatur äro på väg att törsta ibjäl och vi sjelfva hafva icke mjöl till en kaka bröd eller ett mål gröt eller välling och icke ens annat än snövatten och långa qvarnresor till större eg gen för). vit gesällen C. G. Svensson och urmakaregesällen J.! — Ny industri. Före frausk-tyska krigets : ningen i Moskwa 1872. Om användandet af växt-, RR om LJ Fr nt or ÅR — Af Farmacemtisk Tidelkrifthar utkom-l,