DANMARK. På ett möte i Roeskilde den 2 dennes af snickarmästare och snickeriarbetare öfverenskoms, att arbetslönen skall höjas med 10 procent och arbetstiden förkortas sålonda, att den om vintern endast skall räcka från kl. .7 f. m. till kl. 7 e. m. och om sommaren. från kl. 6 f. m. till kl. 7 e. m. På inbjodning af direktionen för arbetarebanken i Horsens hölls. den 30 Nov. i donna stads rädhus ett möte, på hvilket beslöts att bilda en arbetareoch industriförening i Horsens. Ändamålet med denna förening är att genom utbredandet af nyttiga kunskaper arbeta för en förbättring af arbetarnes och de industriidksnde klassernas vilkor. I Frederikaverk hölls den 3 dennes ett mycket talrikt besökt arbetaremöte, hvartill folketingemannen Lucianus Kofod var särskildt inbjuden, och der han utförligt redogjorde för ?Dansk Axbejdersamfands? ställning till dsgers brännande fråga i motsats till Internationale. Resultatet blef att man beslöt att ansluta sig till Dansk Arbejdersamfund? Den 7 dennes höll Dansk Arbejdersamfunde första krets ett möte. Sedan några val företagits, meddelade o föranden, Lucianus Kofod, en öfversigt öfver hv2d kretsatyrelsen hittills uträttat. Han omnämnde blanc annat de förslag han väckt i folkethinget till arbeteklassens bästa, samt att i hufvudstaden en förening af arbetegifvare och vänner till arbetare bildat sig för upprättandet af skolor, der undervisning skulie meddelas åt barn af alla samhällsklaeser. Krets 1sen framlade tvenne förslag, det ena om anskaffandet af en lokal för sällskapliga sammankomster en gång i veckan, det andra ängående det sätt, hvarpå kretsstyrelsen kunde bidraga till arbetslönens höjande genom underhandling med arbetsgifvarne. Båda förslagen antogos efter någon diskussion. Genom det sistnämnda bestämmes, att de, som anse sig ha anspråk på en högre arbetslön och för erhållandet bäraf Önska kretestyrelsens medverkan, skola meddela densamma upplysningar om sin lön, arbetstid och andra förhållanden, hvarigenom man slutNgen skall erhålla en arbetarestatistik. Under förhandlingarne föreslog en arbetare att någontin måtte göras för att hindra invandringen al arbetare, att t. ex. en skatt måtte läggas på de arbetsgifvare, som gifva arbete ät invandrare. En annan uttalade sig mot licitationsarbete, hvarigenom arbetslönen nedtryckes, och uppmanade ordföranden att på riksdagen verka för att regeringen och de offentliga myndigheterna måtte aflöna sina arbetare enligt tidens kraf. Kofod anmärkte, att sistnämnda fordran redan var upptagen i programmet, och lofvade, att bestyrelsen skulle taga invandrarefrågan i öfvervägande. Vid den tyska riksdagens sista sammanträde afga? Kryger en protest mot det begöra anslaget till tyska hären för så vidt ordslesvig angår. denna protest heter det bland annat: Ju starkare I kännen eder i medvetandet af eder maktställning, destomera bören I känna, att endast rätten adlar vapnen, och desto lättare skall uppfyllandet af edra traktatzenligg förpligtelser synas eder. När man är svag och i fara, då bar man rätt att betänka sig; men den starke, hvilkens makt från första början afväpnar hvarje hotelse, kan obehindradt och utan ängslig betänksamhet beträda rättens väg. Tillåten mig derföre att af eder vapenlycka draga den slutsatsen, att I icke längre skolen dröja med att vidtaga nödiga åtgärder för att återgifva mina landsmän och valmän deras traktatsenliga, fria sjelfbestämningsrätt, Och då jag uttalar dessa ord och lägger vigt på, att man tillförsäkrat Nordslesvigs befolkningar fall fribet att välja, till hvilken stat och under tyvilken suveränitet de vilja höra, så har jag äfven betecknat den ställning, rätten anvisat mina valmän i deras förhållande till den tyska militärförfattniogen.? Mot lagen talade också på polackarnes vägnar Kryzanowski och å hannoveranarnes professor Ewald. Såsom genom telegram redan är kändt, arresterades redaktören af Vestslesvigsk Tidende, Willemoes, den 3 dennes i Flensborg. Tre särskilda åtal äro anställda mot honom, bland dem ett för majestätebrott. Sistnämnda åtal grondar sig på en artikel i tidningen före fransk-tyska kriget, EE