.— Föredrag om sällskapet Internaionales föregångare hölls i går afton vf år Carl von Bergen på Mindre teatern. Afsigten hade varit att den gången äfven nedhinna skildrandet af sjelfva Ilaternatioale, men det rika ämnet, som ganska sakikt afhandlades, medgaf ej denna afsigts 1tförande, hvarför dr von Bergen nödgades ill nästa föreläsning uppskjuta hvad han har att meddela om detta sällskap, som i så hög grad tillvannit sig samtidens uppmärksamhet och otvifvelaktigt äfven förtjenar att närmare betraktas, Föredraget upptog öfver två timmar, utån att le ganska talrika åhörarnes uppmärksamhet tyckes slappas. Det börjades med en erinran om, huru ingen föregående tid gjort så mycket för let intellektuella och materiella välbefinnandet, men hutu ej heller någon annan tid varit vitne ill större missbelåtenhet; kuru fordrän på reföri ller hot om revolution aldrig förnummits så stark som i våra dagar. Ingen föregående tid har varit så uppfyld af skärande motsatser inom allt och tyckts vara så litet i stånd att bringa harmoni deruti. Utsigterna äro understundom ganska mörka och tanken på en social verldsskymning skymtar för mången. Föreläsaren vidrörde särskildt motsatserna inom politiken och på det religiösa området och erinrade om, huru samtiligt kuonat inträffa sådana företeelser som ofelbarhetsdogmens proklamerande i den gamla verldens hufvudstad och kommunens gräsligheter, då man i den nya verldens hufvudstad kunnat yttra: ;Om Gud finnes till, borde han skjutasBetänkigast syntes upplösningstillståndet inom det sociala området. Det är först och främst nödvändigt att bestämma hvad som förstås med den sociala frågan för att kunna komma till insigt om, huru denna kunnat intaga en så framstående plats. Efter att hafva vidrört de olika uppfattningar af frågan, som förnummits, men som äro för vidlyftiga att här återgifvas, erinrade föreläsaren, att det sociala spörsmålet, om det ock har sina rötter mycket längre bort i tiden, dock förnämligast härleder sig från franska revolutionen. Denna proklamerade i teorien menniskans rättigheter, d. v. 8 jemnlihet och broderskap, men om denna teori också började få en praktisk tillämpning inom det politiska lifvet, är den långt ifrån förverkligad på det sociala området. Derför har den sociala frågan också alltmer blifvit en fråga om de ekonomiska vilkoren. Föreläsaren öfvergick derefter särskildt till franska förhållanden och anförde, huru den moderna lyxen bredvid arbetarens i allmänhet dåliga ekonomiska vilkor kommit den senare att göra betraktelser, hvilka gingo ut på en för samhällsförhållandena ganska ofördelaktig jemförelse. När t. ex. Paris-arbetaren vandrar från sitt aflägsna qvarter, dit han genom de praktfulla nybyggningarnes uppförande i centrala delar af staden blifvit undanträngd, och betraktar den oerhörda lyxen, tänker han: Det är ju jag, som åstadkommit allt detta!... Hvarför skall jag då ensam vara ej blott utesluten från lifvets alla beqvämligheter, utan äfven från det allra nödvändigaste? Under sådana tankar går arbetaren in på ett kaf6 och läser der en radikal tidning, som ytterligare upphetsar honom mot det hittills bestående. Så är det i Paris, äfven annorstädes i Frankrike, och motstycken saknas ej i den öfriga bildade verlden. Under sådana omständigheter drages den sociala frågan in på områden, som kunna blifva af våda för samhället och som derför måste noga ransakas för att finna ett verksamt botemedel. I alla tider har man sett försök göras till den stora frågans lösning. De kommunistiska teorierna hafva alltid spelat en roll vid dessa försök. — Dr von Bergen uppvisade, huru dessa teorier dock aldrig kunna åstadkomma en tillfredsställande lösning. Den rena kommunismen, hvilken tror sig strida för en absolut rättvisa, blir i tillämpning ingentiog annat än den största orättvisa och för biser det praktiska lifvets oundgängliga fordrisgar. Socialismen intager visserligen en högre ståndpunkt och säger att då anlagen äro olika, blir också arbetet olika, hvilket kommunismen förnekar, men begge lärorna vilja afskaffa arfvet, d. v. s. individens fria rätt att förfoga öfver hvad honom tillhör, samt inrymma åt staten alltför stor makt öfver den enskilde. Föreläsaren ingick dock ej något djupare påde kommunistiska och socialistiska teorierna, men lemnade en ganska intressant historisk öfverblick öfver dessa teorier, alltifrån judarres samhälle, der kommunismen ej varit så praktiserad, som en oriktig uppfattning af nämnda samhälle stundom trott sig finna. Han vidrörde förhållanden i Rom och Grekland och erinrade om den genomgripande förändring, som kristendomen åstadkom genom proklamerande af personlighetens värde, protest mot slafveriet och häfdandet af arbetets heder, hvilket var raka motsatsen mot den antika verldens hela åskådningssätt, hvilket gjorde kroppsarbetet till något vanärande. Det spår till kommunism, som an trott sig se i de första kristna församlingarna, r icke enligt med verkliga förhållandet, och såväl Kristus som hans apostlar hade personlig egendom. Medeltidens utveckling af kristendomen vari detta, som i andra afseenden ett frångående från den ursprungliga principen. Derefter omtalades de kommunistiska teorier, som utvecklats af Thomas Morus i dennes bok Utopia samt i Campanellas skrift Solstaten, hvilka begge dock innehöllo många goda och vackra principer, hvilka under senare tider funnit erkönnande, såsom en varmare menniskokärlek, religiös tolerans o. 8. v. Sista afdelningen af gårdagens föreläsning redogjorde för den nyara tidens socialistiska och kommunistiska teorier. Det är från Frankrike, som den moderna socialismen utgått. Saint Simons och Charles Fouriers lefnad och läror skildrades, och många intressanta samt förut för de flesta sannolikt mindre kända omständigheter, som dermed stodo i sammanhang, anfördes, hvarefter Cabet och hans Resa i Ikarien vidrördes, Louis Blanc, Proudhon och Robert Owen omnämndes. a Föreläsaren tackades med lifliga applåder för sitt innebållsrika anförande. Det föredrag, som dr von Bergen kommer att i samma lokal hålla nästkommande söndags middag, skall börja med att skildra sällskapet Internationale) ochkortimer att uteslatande behandla detta intressanta ämne. MIR ————