a ännu ej ingått, men deltagandet derifrån nses äfven skola bli mycket stort. Den rejan uppförda utställningsbyggnaden lärer ej unna inrymma alla dessa utställningsartikar, hvarföre flera större, provisionella byggader komma att uppföras ä bastionen vid rilosofgangen, hvilken skall sättas i förbinelse med utställningsbyggnaden genom en ro öfver Stadsgrafven. — 1871 års utställningar. Den i Peersburg utgifna tidningen Nordische Presse sastar i en artikelserie en återblick på de em betydligare utställningar, som i år hållits Europa, nemligen i Neapel, London, Ulm, reiburg och Göteborg. Vi meddela bär ett ar utdrag derur. Om utställningen i Göeborg yttrar författaren: Utställningen i Göteborg i Sverige hade n öfvervägande landtbrukskarakter, hon var lott i afdelningarna för maskiner och husällsbehof internationel och kunde berömma ig af en ganska god anordning och utföande. Man fick på denna väl ordnade uottällning en vacker öfversigt öfver svensk konstflit och kunde göra mången intressant kultarstodie. Anspråkslöst uppträdde hon, och så har hon äfven uppfyllt sitt speciella indamål, så att man med en viss tillfredställelse skådar tillbaka på henne och gerna ;zulle önska, att många andra dylika utställningar mätte följa denna förebild af anspråkslöshet.. Rörande utställningen i London heter det: Denna utställnings id6 hade något anslående, men likväl blott i första ögonblicket. Det låg mången god tanke deri. Byggnaderna reducerade sig betydligt och derigenom äfven kostnaderna. Öfverskådligheten,ja den lärorika sidan af en trängre gruppering af fuliständiga indastrigrenar framträdde klart; katalogerna kunde härigenom bli rena fackskrifter för de särskilda brancherns och göra mycken allmän nytta. Dessa voro företagets goda sidor. Men på andra sidan anmärkte man: En dylik grupputställning innebär ingen lockelse till talrika besök. Man vill genom utställningarna icke blott undervisa fackmännen, utan ännu mer sprida och höja den allmänna kunskapen i teknik och vetenskap. I en sådan grupputställning eger England vidare ett ständigt mönsterlager af hvad Europa och Amerika kunna frambringa, och det kan kopiera, så mycket det behagar, utan möda och kostnader blott till sin egen fördel. Dessa sistnämnda skäl voro också för Tyskland fullt afgörande, så att Tyskland icke deltog i utställningen. Det var mycket betecknande, att nästan alla preussiska handelskamrar på ministerns förfrågan svarade afstyrkande med nästan samma andragande af ofvan nämnda motiv. I Ryssland hade Londonutstäilvingen icke heller funnit någon anklang, och i Österrike röjde sig först mot slutet af år 1870 någon benägenhet på föranledande af regeringen, men man var dock äfven här föga i stånd att bjuda på något utmärkt. Att Österrike skulle deltaga, kunde man under alla omständigheter på förhand vänta, men kriget medförde dröjsmål och en betydlig minskning. Benämningen Internationel, befanns genast vara föga betecknande för London-utställningen, och en blick i katalogen lär, att man lämpligare borde ha kallat den: engelsk utställning med tillträde för utländska utställare,. Här ha vi åter en utställning, som icke stämmer öfverens med sitt program. Men vidare var sammanställningen af gropper i år illa vald och ytterst smaklös. Man ställer stenkärlstillverkning tillsammans med yllevaror, 83ker, som icke ega någon frändskap med hvarandra — likaså yllevaror och undervisniogsväsen. Derpå lägger man till gruppen: sköna konster... Vi veta ej, hvarest det finns någon gräns för detta begrepp. Sköna konster ingripa i alla yrken och industrier, såväl i jerngjuteri som i väfveri, i stenkärlsindustri, porslinsindustri, i trävaraoch möbelfabrikation, i guldoch silfverarbote o. 3. v. Och dessa sköna konster skola alla sju åren igenom (årets utställning i London var den första i en serie under sja år) alltjemt uppträda såsom åtföljande grupp — vi frukta, att det skall bli sju magra år för denna grupp! Väl tillägger det engelska programmet: sköna konster tillämpade på förbrukningsföremål eller nyttiga föremål, Men ingenstädes finna vi denna föreskrift närmare bestämd, och således aflägsna sig denna gropps gränser in på ett vidsträckt oöfverskådligt allmänhetsområde — de äro öfverallt icke till finnandes eller icke tillämpliga, der man tänkt sig dem. Denna afdelning har derföre att uppvisa den allra största oreda, och om detta på samma sätt fortfar de följande åren, måste man tvifla på klara begrepp om konst och industri och konstindustri Till slot yttrar författaren: Vi skiljas från Londonntställningen och alla de öfriga, som hållits är 1871, med olika känslor. Deschwabiska, badiska och svenska utställningarne med deras anspråkslöshet erinra vi oss gerna, men utställningarne i Neapel och London med deras förfelade internationalitet blott med missbelåtenhet, om också ett och annat var lärorikt och vann värt intresse.n NV I 0 ALA NAR MAJS Oom MATS OE Fr 2 — Statens obligationer. Den ymniga Tanninagtillednnan wtivsan vm hland annat om