NM AVUIILULIA UVA IL Svve Trots alla nederlag och olyckor utgör dock Frankrike fortfarande hutvudföremålet för Europas intresse och uppmärksamhet. Under det såväl preussiska landtdagen som itslienska parlamentet endast likasom i förbigående omnämnas af den europsiska pressen, utgör deremot franska nationalförsamlingens sammanträde efter slutade ferier, och i sammanhang dermed stående frågor, icke blott hofvadämnet för den engelska och belgiska pressens betraktelser, utan äfven de tyska tidningarne egna deråt en uppmärksamhet, som kna oe kom den tyska riksdagen till del. iers budskap har äfven motsetts med en otålighet lika stor, om icke större än den, hvarmed man afvaktade imperatorns tronuttalanden under hans storhets mest lysande dagar. Um Frankrikes läge, dessrika materiella förmåner och dess anseende såsom den ouropeiska civilisationens stamhåll å ena sidan fullgiltigt förklara detta den bildade verldens intresse, så kan å andra sidan icke förnekas, att det storartade reorganisationsarbete, som mäste genomföras, om Frankrike åter skall lyfta sig till sin forna maktställning, och att den spänning, hvarmed mån motser utgången af de olika partiernas kamp om makten, nu mer än någonsin mäste göra Frankrike till ett föremål för deltagande, intresse och uppmärksamhet. Näst efter ordnandet af undervisningsväsendet, hvarom dock presidenten i sitt budskap, att döma af de ingångna telegrammen, icke tyckes ha yttrat sig, stå i främsta rummet armereorganisationen och ordnandet af finansväsendet. Med afseende på den förra frågan föreslår regeringen, att armån i fredstid skall utgöras af 150 infanteriregementen om 2000 man hvardera med åtta kanoner för hvarje regemonte. Regeringen har deremot, såsom hon förklarar af finansiella skäl, icke vågat taga ut steget med afssende på allmän värnepligt, hvilken blott kommer att tagas i anspråk under krigstid. Under fredstid deremot kommer det gamla demoraliserande konskriptionssystemet att tillämpas. Härigenom komma 150,000 man att tjena i fem år och 3 å 400,000 att blifva hemma, Arligen utskrifvas 90,000 man. Det är att beklaga att icke regeringen tagit råd af den senaste tidens motgångar och obetingadt brutit med konskriptionssystemet, för att i stället föreslå den allmänna värnopligtens tillämpning utan all inskränkning, Sorgligt vore om rogeringen äfven i undervisnings rägan läte en dyIiik halfmesyr komma sig till last och icke I förordade ett kostnadsfritt och obligatoriskt undervisningssystem. Hvad regeringens finansolitik beträffar, ha vi redan meddelat, att I hon beslutit sig att uppsäga handelsfördraget med England; hvad hennes öfriga förslag bäratinnan angår, och särskildt hvad beträffar de af henne framstälda åtgärderna till I myatkrisens afhjelpande, hänvisa vi till de i I dag och i lördags meddelade telegrammjen, ) Frågan om Frankrikes blifvande styrelsetorm bör enligt Thiers åsigt icke göras föremål för den nu varande nationalförsamlingens beslut, och att döma af telegrammettyckes han till och med göra detta till ett vilkor för sitt qvarstannsande som republikens president. En annan fråga, hvarom redan förslag blifvit väckt, rör nationalförsamlingens förflyttande till Paris. Som bekant, är högern eller majoriteten ytterst ogynsamt stämd häremet på grund af den fara, för hvilken den anser församlingen vara utsatt i hofvadstaden. De liberala fraktionerna i församlingen och pariserpressen fordra deremot, att en dylik förflyttning ofördröjligen skall försiggå, på det att Paris må återfå sin rang som rikets hufvudstad. Hegeringen har dock icke ännu framställt sin åsigt i denna sak, men inrikesministern har lofvat att regeringen skall yttra sig derom vid debatten om lagföri slaget. Eno annan sak, som sannolikt äfven kommer att framkalla en liflig debatt, är frågan om hertigens af Aumale och prinsens af Joinville berättigande att taga säta I nationalförsamlingen, Som bekant ha de båda prinsarne vid upphäfvandet af landsförvisningslagen mot dem förbundit sig att icke iataga sina platser i församlingen. Men på grund af församlingens antagande af Rivets be. kanta förslag, anse de nig öv lösta från denna sin förbindelse och foråra att få begagaa. sig af sina rättigheter som deputerade. Högera är gynsamt stämd härför, hvaremc6t venstern Fö den liberala pressen fordra, att ärbindelson fortfarande skall ega bestånd. Rätt karakteristiskt i detta hänseende är det råd, som Sidcle anser sig böra gifva de orleanska prinsarne och att döma af hvilket landet icke torde komma att göra någon synnerlig förlast, om de iske skulle ?! komma att taga plats i församlingen, DBetia Sideles. yttrande, hvilket är affattadt i en gäckande ton, har följande lydelse: Om vi vågade gifva ett råd åt herrarne af Urlöans, så skulle det vara att de skola stanna qvar der de äro: der må de bäst för egen del och för vår del också. Man kan vara en utmärkt furste, men en klen depu4 )terad, som murare utmärkt men som läkare afskyvärd, Våra prinsar hafva dygder, som anstå en furste. De se förnäms ut, de påminna icke så litet om sina förfäder. De l taga sig syperbt ut, påstår man, i jagtdrägt; de excellera i att föra en trupp inbjudna gäster efter ett par dussin springande hundar och i att nedlägga en bjort. Deras tidningar beskrifva högtidligt deras magnifika mottagningar och vackra equipager. De äro rika, de ha vackra behållningar qvar af sitt öfverflöd, trots alla konfiskeringar, De äro tappra, de ha visat det och äro i stånd att visa det ännu en gång. De äro mycket flitiga; de skrifva då och då om sina kungliga fester hela böcker, som äro mycket bättre än de böcker vår exkejsare skref. Men skulle de bli deputerade värda att lägga märke till? sm 8 IA Znnn Dlarag rang Släggar vel Re —