JAKOB STENS HÄNDELSER.) At MATTIS, Men emellertid öppnade man dem och fann i hvartdera fyra ark med godhetsfulla meddelanden om hus, parker, ladugård, åkrar, ängar ete., allt mycket artigt och högaktniogafullt skrifvet. Om vi skulle resa ändå, undrade herr Thorbjörn; nu vet man, att de åtminstone äro hemma. Nej, herr Gröne trodde inte, att sådant voro brukligt, och herr Hvide trodde, att det vora att exponera sig för mycket. Man hade ju för öfrigt ännu sex svar att vänta. Och så väntade vi ånyo, och så kom det omsider åter bref, denna gäng också sex. Nr 1, ropade herr Hvide glädtigt och svängde ett af de uppvikna brefven i luften. Ena inbjudning7ifrån kammarjunkara Schönbrand till Schönark att sjelf taga stället li skärskådande., Bravo; nu behöfs det bara två till, så äro vi på det klara, sade herr Thorbjörn, något uppmunrad. Men det fans icke två till. Nå, en till, åtminstone, Vi kunna inödfall hjelpa oss med två ställeds; brummade han och öppnade det sjette brefvet, En beskrifning på en ståtlig (egendom vid Hjelmaren föll ut. Herr Thorbjörn kastade den förbittrad på golfvet, och alla tre stodo ett ögonblick tysta och sågo på hvarandra. fäFår jag se på kammarjonkarens bref, sade omsider herr Gröne. Mycket artigt och hyggligt bref. Charmant karl, det kan man se. Vet du, Hvide, ) Bu A, B, Jå 218—280,