allt kom omkring eller rättare fram, så befanns det, att det var åtskilligt smått och godt, som allt tålte vid att fundera på, innan act kunde komma ut och resa. Hit hörde isynnerhet herr Thor Thorbjörna garderob, hvilken han gaf mig i uppdrag att rangera följande morgon, under det han sjelt gick ut att spetsera för att vara borta ifrån sådant der stök, som var det värsta han visste, Han gick således, och jag blef qvar för att laga i ordning hans svarta frack med thy hörande underkläder och väst, hans blå bonjour, hans svarta dito, hans sommårkläder och åtskilligt annat, så att det skulle se ut såsom det kommit direkte frän skräddaren, ehuru det säkerligen var åtminstone fem år sedan det allra yngsta plagget varit hos. en dylik person. Jag minns, att jag plockade fram och bredde ut alla hans kläder på sängen och att jag sedan en lång stund blef stående framför dem och undrade huru jag skulle bära mig åt. Men så kom herr Hvide och gaf mig nål och tråd och knappar, och så var det att sy och borsta och gnida hela förmiddagen, och ändock ville ingenting se ut såsom hade det kommit direkte från skräddaren. Men emellertid började vi att packa. Vi hade en kappsäck, en koffert, två gamla packlådor, en nattsäck med handtag och botten och en utan. Kofferten och packlådorna tyckte herr Gröne att vi icke borde taga, emedan det var första gången vi reste till kammarjunkarens, och man kunde tycka att det såg egynnerligt ut att komma med en så stor koffert. Vi klämde alltså in i kappsäcken så mycket som möjligt kunde, få ram och derefter gjorde vi sammaledes med den hela nattsäcken och så var saken klar. Men hvad som nu återstod, det var jag. F-n skall ta dig, om du ser för fnaskig