om att ej visa sig annars än när de kunna isk sa öfver alla andra. Tänk om de, vackert !be ch väl i kammaren, stannade bland den v: bskura hopen! Om den eller den advokaten, ty idningsskrifvaren, landsortsboen, alldeles plefr ejisk, alldeles obekant, som inte en gång är naire i sin lilla stad, tänk, säga vi, om enlla ådan finge i tribunen större framgång än de, ri jevisade dem i en diskussion, att de hadelb rätt! Om hr de Belcastel till och med eller ce ;aron Chaurand eklipserade dem! Ja, dett r verkligen värdt att de närmare tänka åln aken! Det är minsann allvarsamt nog för a lem att de sakna prestige! Halfdunkelpas-f: ar pretendenter; BR kläder furstar att svepa s n sig i moln liksom antikens Jupiter, när dels j kunna omgifva sig med strålar liksom dels ristnes gud. Af de fyra personer, hvilka blifvit dömda ill döden för delaktighet i kommunupproret Margeille, ha blott två fått sina straff milirade af benådningskommissionen. Den 4 December återtog kommissionen sina arbeten. Den första, öfver hvars öde kommissionen skall afgöra, är publicisten Gustave Marotteau, hvilken såzom medarbetare i ?La Montagne? och La Cri Pablique? har blifvit dömd till döden. Hen är knappt 20 år gammal. Piou, ordförande i benådningskommissionen och den som påyrkar de strängaste åtgärder, lär med anledning af en artikel i en tidning, som anses vara inspirerad af Thiers och i hvilken ansvaret för Rossels och Cremieux exekution vältas helt och hållet få kommissionen, ha skrifvit ett energiskt bref till Thiers, i hvilket han yttrar, att dylika insinuationer äro mycket farliga, emedan de kunna af kommunens anhängare begagnas på ett sätt, som är högst obehagligt. Thiers lär känna sig mycket orolig öfver den starka rörelse, som visar sig i arbetareqvarteren i Paris och andra stora städer, öfver de demonstrationer, som ska i Marseille, der halfva stadens befolkning lagt immortellkransar på Gaston Crömievx graf, öfver yttranden i engelska tidningar och öfver den stora mängd af hotelsebref, som dagligen ingå till benådningskommissionen, Den af general Cissey, den franske krigsministern, tillsatta militär-kommission, som hade i uppdrag att undersöka de nordfranska fästningarnas tillständ, har nu afgifvit sin berättelse, Man har, såsom det heter, enhälligt erkänt, att de många små fästningarna äro till ingen nytta då krigföringens nuvårande ståndpunkt, Till följd häraf skola 16 mindre fästningar slopas och blott 7 fasta latser bibehållas med utvidgade verk, nemigen: Valenciennes, Douai, Cambrai, Lille, aubeuge, Calais och Peronne. I Arras och S:t Omer har man redan börjat med vallarnes slopning. Hr Thiers ämnar, enligt hvad ett telegram till Times meddelar, i dessa dagar hålla enl stor militär-revy öfver Versaillesarmön på höjderna vid Satory. Vid detta tillfälle skall profskjatning ega rum med stålkanonor och ett nytt slag af mitraljöser. . Franske guvernören. i Nya Caledonien,! hvilken residerär i staden Numea, her fått order att inrätta bostäder, som kunna mottaga 6000 politiska deporterade. För öfrigt synas förhållandena der på platsen ej vara synnerligen lofvande, en åsigt som också bekräftas af franske ingeniören Garnier, som resti landet på regeringens vägnar och afgilvit berättelse om hvad han iakttagit. Oaktadt han naturligtvis är bunden i sina yttranden genom sin officiella ställning, så antyder Gårnier dock, att den franske guvernören utmärker sig för sin fallenhet för grymheter, att de deporterade vid minsta anledning lifva straffade på det mest omenskliga sätt, ja rent af misshandlade och pinade, hvartill han lägger den anmärkningen, att hela styrelsen der är ett kolossalt tokeri, som kostar mycket penningar utan att göra minsta nytta. Guvernören, marinkaptenen Goultier de la Richerie, är både pascha och stor-inqvisitor. Kolonien styres enligt civil-ordonnancen afår 1828 för Guyenne; guvernören offentliggör de i Frankrike utfärdade Iagarne blott om han sjelf finner så för godt. Han haricke nagon annan myndighet vid sin sida. Visserligen finnes ett regeringsråd; men han utnämner sjelf medlemmarne af detta råd och väljer vanligtvis några af sina underordnade. För närvarande består den franska befolkningen af 3000 galerslafvar. Garnisonen. skall 81 förstärkas till 1200 man marin-infanoteri med en militärkommendanrt och två bataljonscheesr, Detta tords emellertid ej inverka på guvernören, som förut varit direktör för straff. anstalten i Csyenne och der lärt den metod, som men kaliar la guilloting såche. Icke blott Garnier, utan alla brefskrifvare från Namea, yrka enständigt, att regeringen skall sörja för ordentliga bostäder, kläder och lifgmedel åt de 6000 deporterade innan de komma till Caledonien, ty eljest skall hälften af dem ha strukit med, innan de stackars menniskorna kungsat vänja sig vid klimatet. DA mn rm MM O MR Ko vt AN I England uppträda för närvarande under parlamentets prorogation ministrarne och underhusets medlemmar på folkmöten för att utveckla sina politiska åsigter och förklara sina handlingar, Den 4 i denna månad höll skattkammarkansleren Lowe i Manchester ett tal, som tyckes vara det politiska program ministören ämnar följa i fråga om folku dervisningen. Skattkammsrkansleren förklarar, att hans mål är undervisningens sekularisation. I England förstår man med detta ord icke raligionsundervisningens fullständiga borttagande ur skolorna, utan denna undervisnings reducerande till läsning af bibeln utan kommentarier och följaktligen utan sektanda. Staten bör, enligt den engelska ministerns åsigt, med allmänna medel understödja endast de skolor, som icke tillhöra någon särskild sekt, och dessa skolor böra stå under lledning och inspekteras af statsembetsmän. I Da, som vilja hafva konfessionella skolor, få To IA L2lHa dam 782 aven haknetnad YTMagga