Resultatet af den inbjadning till aktieteck aing, som denna komitå nu sannolikt kom mer att utfärda, skall då snart visa, om sjelfva verket intresset för detta företag ä större än det, som röjde sig vid inbjudnin gen år 1869 till aktieteckning för Filipstads Sanan. Den aktieinkomst, som man gör räk. sing på — på mötet i Karlstad berättas de ha talats om 10—12 procent — är ju ick ringa, och här lär för närvarande ett öfver. föd på penningar råda, som gör en förmån. lig placeriog af lediga kapitaler svår. Det andra stora jernvägsföretaget, hvaron jag i mitt senaste bref talade — en förbindelse mellan Bergen och det östra landet — har kommit så långt, att Bergens kommunal styrelse i onsdags beslöt ingå till regeringei ned begäran om anslag till förberedande un: 2ersökniogar. Men på samma gång ha sjelfva Bergen, der planen ursprungligen väcktes, nu starka och näppeligen ogrundade tvilf. vel uppstått, huravida ett sådant företa verkligen skulle vara välbetänkt. Att läggs en jernbana öfver den väldiga fjellrygg, son skiljer det vestanfjellska och östanfjellsks iandst, vore säkerligen icke någon fysisk omöjlighet, men anläggningskostnaderna skulle bli så betydliga och driften under vintermånaderna så kostsam, att en atörre trafit skalle behöfvas, än man med sannolikhet kar räkna på, för att anläggningen skulle kanns vära sig, för att ej tala om att gifva ränta Härtill kommer, att kommunikationslinier sjöledes erbjuder en så farlig konkurrens, at det är högst ovisst, om icke en jervägslinic skulle duka under derför. Ångfartygen tillryggalägga redan nu vägen mellan Berger och Kristiania på tre — i enstaka fall til och med två — dygn, och på kortare tid än två dygn skall en jernbana Bergen —Kristiania knappt kanna göra det.