Aftonbladet – 5 december 1871, sida 2

— ATetS Tyska Ishaisexpedition, Fran Tromsö skrifves den 11 Nov.: I slutet af sina resebref yttrar v. Heuglin följande: Resan längs norska kusten till Novaja Semlja blef temligen försinkad genom ängfartygets längsamma färd. Först den 6 Aug. uppnådde Germania Matotschkin-Scharr, det sund, som delar NovajaSemlja i en mindre ö i söder och en större i aorg. Det inre af sundet var starkt isbelagdt. Dock lyckades det slutligen expeditionen att slå sig igenom till sundets mynning i det Kariska hafvet. Här stod en sådan ismur emot 038, berättas vidare, att vi sågo oss nödsakade att söka en annan passage. Tre skjälfångstfartyg, som kommo från Kap Nassan (den nordligaste udden på Novaja Semlja), omtalade något liknande från norra sidan af dubbelön. Så seglade man tillbaka genom Matotschkin-Scharr. Efter Spörers på ryska källor grundade baarbetning af Novaja Semljas böskrifaiog (supplemenhätts nr 21 till Petermanns Mittheilungen) är Matotschkin-Scharr 95 weret långt. Det genomskär ön på det smaJaste stället. Det vestra inloppet är öfver en mil bredt och bildar en öppen vik. Det östra är vid Stierkap fyra werst bredt. Vid midten draget Big sundet tillsammans och strendbräddarne närma sig hv:randra intill 300 famnear. Germanizs resa gick na söderut längs den södra ön. Under vägen besökte expeditionen Kosiin-Scharr, och gick på 24 timmar upp i den laxriksa floden Nechwatowa, i hvars mynog fångas den Isx, som kommer ned från sötvattenssjöarne. Efter sex dagars resa bärifråa uppnådde Germania Vaigatsön, der det seglade på grund vid Sjarutschinbsj. Sedan fartyget äter var kområet flott, stannade kaptenen vid Yugorsky-Scherr, sundet mellan Vaigatsön och Samojsdernas land. Dock var äfven detta sund föllkomligt otillgängligt. Hr 7. Heoglin gjorde här flere utflygter i land. Slutligen gjordes försök att tränga in i inloppet till Kariska hafvet (Kariska Porten). Men här var det fullkomligt omöjligt att komma längre mot öster, ty en bred, månggrenad isström gick med störtande fart mot vester och uppfyllde på få dagar hela hafvet ända bort till Kostio-Scharr. Under alla dessa fruktlösa försök hade hela Augusti och en del af September månad förflotit. Säkerligen hade årifisen, som ihållande ostliga vindar drifvit samman i Karliska hafvet, börjat flytta sig och upplösas, men årstiden var emellertid så långt frersskriden, att ett besök vid Obicke längre syntes möjligt att utföra, om man icke ville öfvervintra der. Nu förklarade kaptenen, att han icke på eget ansvser kunde företaga återresan mod Germania midt under Novembereiormarne. Återresan blef derför heller icke, sågom man först bade för afsigt, stäld förbi östra Spetsborgen, utan gick direkt. Om sam lingarna och iakttageleerna meddelar hr von Hengiin följande: Man preparerade omkring 40 däggdjar och 100 fåglar, hvartill komma ungefär 12 fiskarter och några lägre djur. Växtern3 äro utomordentlikt rikt repregenterade. Intressanta äro de olika Myodesarterna, dernäst en Arvieole och många hittills för Novsja Samlja nye fåglar. Af lefvande djur medför Gerinania åtekiliiga exemplar, särskildt 2 ex. Canis lagopus (fjellräf), en isbjörn och två fjollråttor. Vär regs5, berättar hr v. Heuglin, ;skulle hufvudsakligen vara en rekognosoeringsfärd, och vi hafra gjort rika rön för en expedition, som nästa är skall företagas med en god seglare och en präktig ångmaskin Han omtsiade till slat, att tre fartyg blifvit vid Novaja Semlja söndersplittrade af isen och flere andra saknas.