Aftonbladet – 2 december 1871, sida 3

PRAROLe CO MVIL 11 BU IUKILVOR VR DIUUUISABA CH I djup, alltiog annat beherrskande öfvertygelse lom den ofantliga vigten af någon moralisk Jeller religiös lära, om ni kan få henne att Åtro, att de som förkasta denna lära äro dömda Itill evigt förderf, om ni då ger denna menniska makt och med tillhjelp af hennes okunvighet gör henno blind för de ytterligare följI derna af hennes egna handlingar, skall hon ofelbart förfölja dem som förnekar hennes lära, Joch måttet af hennes förföljelse skall baetämmas af måttet af hennes nit. Minska hennes Init och ni skall äfven minska hennes förfölJjelse, med andra ord, genom det godas försvagande ken ni hämma det onda. D.tta är en sanning, hvarpå historien ger så otaliga lexempel, att dess förnekande ej blott skulle vara detsamma som att förneka giltigheten af de tydligaste och mest slående bevis, utan jäfven att förkasta nästan alla tiders samstämmiga vitnesbörd.. Vi ha gjort detta temligen vidlyftiga utI drag, för att gifva dem som icke sjelfva känna författarens arbete, åtminstone en fö. Ireställning om hans sällsporda bavisningskraft för den satsen — en at grundpelarne Ji hans byggnad — att det är det stigande vetandet, och detta allena, som fört menskligheten framåt. Vi vilja blott — för deras räkving som möjlignn anse att denna bok innehåller farliga, läror ech att framförallt oppositionen mot. viljans frihet, i detta ords vanliga bemärkelse, konseqvent leder till den kraszaste materialism — tillägga att ifrågaveranda arbete innehåller de mest snillrika och skarpsioniga arguxent just till stöd för en igealistisk verldsåskådning, att särskildt framställningen af förhållandet mellan naturlagar och: själslagar kan enbefallas sårom en verkligt höjande och förädlande lektyr, i det författaren framhäller -hurnledes visakna alla bevis att naturens krafter någonsin erhållit en varaktig tillökning, medan vi deremot ha bevis i mängd, att menniskoandens krafter blifvit mäktigare, talrikare och bättre i stånd att kämpa med den yttre verldens svårigheter, och att sålunda af de två klasserna iagar som reglera menskligheteps framåtskridande, den andliga är vigtigare än den fysiska. . oDessa andliga lagar skola, en gång upptäckta, bli den yttersta grunden för Eu-i ropas historia; de fysiska skola behandlas såsom :Iagar af mindre vigt och såsom endast vållande störande afbrott, hvilkas styrka och antal under. flera århundraden befunnit sig i märkbart aftsgande. I det vi afsluta vårt försök att fästa äf-) ven dena stora allmänhetens uppmärksamhet :i på detta alster af en af de ädlaste och fri-: aste tänkare, kunna vi ej underlåta att ål samma allmänhets vägnar uttala eft erkän-j. nande åt den skickliga hand som åtagit sig i den långt ifrån lätta uppgiften att 1 svensk i drägt återgifva författarens ioriginella ideer och koncisa stil. Rosenrödt tyranni. al vars Becher Stowe. Öfversättning ef Am. de Freese. (Stockholm, . Sigfrid Flodin.) Ater har ett nytt arbete af den frejdade nordamerikanska författarinnan sett dagen och vi Hanna med fullt skäl försäkra att denna hennes yngsta sfkomnling icke vanslägtats från sina äldre syskon. Horj är i eanning ea-mångsidigt och rikt begåfvad qvinna, döenna mrs Stowe. Hon uppträdde såsom författariona först i början sf 1840 med några små skizzer och noveller, hvilka dock väckte föga uppmärksamhet. Ar 1852 utgaf bon dock ett arbete, som väckte uppmärtsamhet cch beundran öfver hela den civiliserade verlden; det var en storartad social tendensroman, i hvilken med bred och saftig pensel tecknades en gripande tafla af ailt det oerhörda menskliga elände och den förnedring som slafveriet i Norra Amerika förorsakade. Här är icke stället att inlåta sig på en utredning af, huru stort inflytande denna bok kunde hafva haft på utplånandet af denna skamfläck för de Förenta Staternas hela politiska och sedliga lif. Efter en resa till Europa utgaf hon en reseskildring och åtskilliga religiösa skrifter, af hvilka .en, öfversatt hos.oss, under namnyaf Fyra sätt att helga hvilodagen, har visat, att hon äfven inom detta område tänkt mycket. Äfven i qvinnofrågan har hon yttrat sig. På senare åren tyckes hon dock ha uteslutande riktat sin uppmärksamhet på familjelitvet och kar i ;Swå Rälvar, visat oss-de skär, på hvilka den Kusliga sällheten så ofta går i-qvaf samti ,Små Tomtar alla-de-tusen små utvägar en omtänksam familjemedlem hari ain makt för att förljafva familjelifvet och bortplocka de stötestenar, på hvilka man så ofta sårar sig. I det nu utkomna srbetet uppenbarar författarinnan en ny sidsjaf sin förmåga, då hon i bjerta färger skildrar. en fåfäng, hersklysten och sjelfvisk qvinna. Namnpet förefaller temligen tillkrystadt, då msn i den slibekanta Sikestoffslo har en benämning, vid. hvilken våra öron är vida mera vana; men detta. är måhända öfversättarens icke törf. fel. Haruvida det tyranoi den qvions, som här är tecknad, utförde kan kallag. rosenrödt, torde dessutom vara mycket tvifvel underkastadt och i detta tvifvelsmål iostämmer säkerligen af fallaste hjerta hennes oförliknelige äkta man, om han ansåge det tillständigt att härom yttra sig. Ski!dringen af-flickans uppfostran. är läro. rik för hvar och en, som har med ungdomens uppfostran att skaffa, och visar, att det i denna vigtiga fråga gått lika bakvändt till i den nya verlden, som i dena gamla. Ett piosamt intryck gör visserligen vår bjeltinna med sin nästan fullkomliga brist på alla ädla känslor, hvilka hennes forvända. uppfostran lyckats att helt och hållet förqväfva, men vid sidan af henne få vi lära känna några af dessa på både hufvudets och bjertats vägnar så rikt utbildade qvinnor, på hvilka vi tro att Norra Amerika kan framvisa flere exemplar än något annat land. Den sannt kristliga anda som 1 allmänhet genomgår det amerikanska familjelifvet och som finner sitt ädlaste uttryck i förhållandet emellan husbönder och tjenare, framhålles äfven på ett, säkerligen för hvarjs läsare anslåsnde sätt och den omständigheten att denna obehagliga; vils-ledda qvinna, hvilkens hela uppfostran bifvit så missriktd, dock till slut kommer till klar insigt af det fåfängliga i hela hennes tillrygalogda lif — tförsonar oss äfven med den måändå allt för starka teckningen af det förderfliga inflytande som hon lyckades, om ock för en kort tid, utöfva på hels sin i alla afseenden henne så öfverlägsna umgängeskrets. Öfversättningen svres vara oklanderlig och 5 00 kt bat 7 DM MY PA FO OR NR At Få Jr BER AN AN R BR VR nn ÅR a RA kn RR RA AR o. R. vt MA pt Pr NR AR BER — rt has 00 4 4 fr NR ft DYER fö