Åh ja, nog var. det roligt-att ha den. Hm. Ge mig soppan, efter du-är härx Jag gjorde så. Han nickade derefter matt Och jag drog mig undan. Och så var det tyst igen, ända tills alla de andra på en gång kommo in. Erik Månsson lyfte-su litet på hufvudet och -kallade på sin hustru. Hvad är det om, sade hon trumpet. Jag vill ha hit min stora fällknif, som ligger i byrån. Hvad ska du med den? Inte behöfver du den nu, inte, svarade hon. Det angår dig inte: Tag hit knifven. Han såg förbittradt på henne. Hon gick efter knifven och slängde den till honom; Han tog den. xJag vill att Jakob skall ha den, sade han derefter. Han ska ha den, i stället för den andre, 2om han blef af med. Och så fick jag knifven, den vackraste som jag någonsin sett, med en stor silfverplåt på skaftet. Men mor Katarina och Måns gäfvo migl blickar, som voro mycket blankare och hvas;are än knifven, och tjenstefolket såg ut så, som undrade det hvad som kommit åt husonden. TOLTFE KAPITLET. Jag hade kommit att försumma både Lylia och skolan rätt mycket under den här iden; men nu på eftermiddagen måste jaj sed och visa henne min nya skatt. Och så var det af till byn. Jag fann Lydia mycket nedtryckt och sorgen samt med näsan röd och öfverläppen tjocro än vanligt. Jag glömde vid denna anblick nästan af -itt ärende för att i ställer trösta henne; sön det var ej det lättaste göra, utan nösMmm .aALn