Article Image
lutande af några europeiska allianser stärka Bitt jn; älde mot den fruktansvärda britiska makten utilej ndien. Hans kunskap i dylika ämnen var icke ärdeles vidsträckt, men han visste, att i hans faers tid hade engelsmännen alltid uti hans land 9! unnit fiender i fracsmännen, att franska monaren var en stor furste och att Frankrike och Engand uti Europa vanligen lågo i fejd med hvaranIra. På gruud yrer och erhöll till svar en skrifvelse, icke från konungen af Frankrike, utan från de då varande epresentanterne för den franska republiken, i vilken han harangerades som medborgaren Tip)00, likasom adressen allt igenom var hållen i den ya demokratiens karakteristiska språk. Hans förvåning, då dessa uttryck och fraser förklarades ör honom, säges ha varit öfver måttan stor. Emelertid ha våra dagar fått bevitna en lika öfveraskande och kuriös tilldragelse. Kejsaren af Kina sände nemligen en utomordentlig beskicking från sitt residens i Östern till kejsaren af Frankrike i hans residens i Vestern. Detta skedde för aderton månader sedan, och nu, för några få lagar tillbaka, emottogos sändebuden, icke af suveränen öfver ett vesterländskt kejsardöme, utan af presidenten öfver franska republiken, hvilken vid tiden för beskickningens afgång föga kunde ana den roll, han skulle spela vid dess ankomst till Frankrike. Kineserne ha emellertid blifvit väl dresserade och lämpade sitt tal med ganska god framgång efter de nya förhållandena. Hvad de tänka om republiken eller om de europeiska förbållandena återstår dock ännu att inhemta. Det ligger något obeskrifligt zällsamt i hela denna historia genom den skarpa kontrast, hvari dess början står till slutet. En kinesisk pöbelhop reste sig, troligen på anstiftan af några mer framstående personer, och massakrerade åtskilliga europeer, deribland äfven franska konsuln. Upprättelse begärdes så väl af Frankrike som af England och beviljades också efter någon tvekan, men myndigheterna beslöto att göra ytterligare bot genom att sända en ambassad med ursäkter och förklaringar till kejsaren af Frankrike. Onekligen var detta beslut mycket klokt, då det fattades. Men under tiden inträffade revolutioner, korsade hvarje beräkning och förändrade i grund hela situationen. Den vesterländska regeringen, trygg inom landet och alltid färdig, ja nästan angelägen att få ådagalägga sin makt utåt, förvandlades till en stat, omöjlig att definiera, endast proviaionelt konstituerad, bragt i oreda genom militära olyckor, söndersliten af inre strider och utan en gnista af intresse för missionsinrättningen i Tientsin. Ty huru skulle man väl efter majdagarnes en-gros-affärer i blod och efter sjelfva Paris brand kunna hysa någon tamke för gatukravallerna i en kinesisk stad? Under Napoleons stoltaste dagar skulle skymfen måhända ansetts nog stor för utrustandet af en expedition, och saken skulle i hvarje fall ha blifvit omfattad med intresse af hufvudstaden Men för hvarje fransman, som omkom i Tier tsin, ba tusen satt till lifvet i Paris, och hela den hiskliga saken som till den grad absorberade intresset, har sjänkit ned till en obetydlighet genom de uppskakande händelserna i Frankrike. Franska kejsardömet häraf gjorde han åtskilliga ouverj; MM GT Mm Lön 8 Hiv DR AA MR 5 FR rr Ö har försvunnit från jordens yta. Frankrikes hufvudstad har blifvit tvenne gånger belägrad och ligger till hälften förstörd. Hade kommunen blifvit segervinnare i Maj, skulle Tchong-Haou och hans bestörta kolleger fått vandra omi ring i ett land utan öfverhufvud och utan styrelse, för att förgäfves söka några myndigheter, som kunde mottaga dem. Thiers var emellertid, såsom man kunde vänta, vuxen sin ställning, ehuru hans tal tyckes ha blifvit stäldt åtminstone lika mycket till parisarne som till de kinesiska dignitärerna. I underrätten mig, sade han till ambassadörerne, om de talrika straff, som drabbat de brottsliga.. Franska nationen är alltför mensklig att finna nöje i blodsutgjutelse. Den fordrar endast de garantier, som äro nödvändiga för att återhålla de illasinnade, och den tror att jemte stränga mått och steg andra af motsatt slag måste vidtagas. Detärregeringarnes pligt att, på samma gång de undertrycka den stora opens excesser, lugna dess passioner, skingra dess fördomar och förmå den att lyssna till förnuftets och mensklighetens röst.. Talet är klokt affattadt, men hvem kan påstå, att det är kejsaren af Kina, som mest behöfver dessa lärdomar. I hvilken bland alla städer i verlden finner man allra mest passioner, som behöfva tyglas, och fördomar, som behöfva skingras? Hvem har i detta ögonblick mera än franska republikens president anledning att erinra sig en styrelses pli ter och inprägla hos en nation förnuftets bud vad ha i Hol va verket kineserna gjort för att förtjena en sådan predikan? Om de också under ett folkRPPIOPR, mördat några missionärer, ha de aldrig kallblodigt mördat en erkebiskop. Deras insurrektion var snart förbi och blej ganska snart straffad. Den är sannolikt till hälften glömd i Tien-tsin. Den är helt och hållet glömd i Framk rike. Det borde icke ha varit svårt för hr Thiers att antaga den ursäkt, som med mycken högtidlighet framställdes af kinesen, eller att förklara sig nöjd med den sålunda gifna upprättelsen. Detta möte gaf honom i sjelfva verket ett gynnsamt tillfälle att få slut på en fråga, som Frankrike icke längre kan ha något intresse af att hålla öppem och att i godo samt på ett hederligt sätt afsluta en strid, Bom visserligen haft grundade. skäl, men som Frankrike icke längre var i tillfälle att upptaga. Kineserna kunde knappast ha gjort mera, om franska kejsardömet ännu stode qvar i hela sin makt, färdigt att när som helst börja ett utländskt krig. Hvad de nu gjort är i sjelfva verket ett uttryck af ett beslut, som fattaes, då detta kejsardömes makt ännu var obruten. För öfrigt sade Thiers ambassadörerne sanningen och gaf dem mycket goda råd; men hvad de skola. tänka och hvad de skola berätta för sin höge herre om de uppträden de bevitnat, skulle vara intressant att veta. Visserligen äro kineserne icke ovane vid revolutioner eller borgerligt krig i sitt eget land; men deras dynastier äro jemförelsevis långlifvade och de ha ingen erfarenhet af republiker. De ha i sjelfva verket kanske svårt att förstå sådana saker, och deras häpnad skulle ha varit ännu större, om den nya franska republiken varit, såsom ett af de republikanska partierna önskar, en republik utan president. Det berättas att hinduerne aldrig kunde förstå hvad det komani var, af hvilket de så länge styrdes, men att he alltjemnt gåfvo det någon mysteriös personifikation. Så till vida måste det personliga uppträdandet af en man, direkt representerande den franska staten, ha gjort åsyftad verkan på dessa österländska åassvvad De mottogos i en praktfull sal i ett verkligen kuogligt palats. Mötet egde rum med tillbörlig ceremoni och de sågo och talade med en styresman, som, om han än icke var kejsare, dock kunde betraktas såsom fyllande en kejsares plats. På det hela taget var kanske hvad de sågo och hörde egnadt att ingifva dem tillbörlig respekt för den regering de funno, och att så är fallet böra vi visserligen hoppas. Jesniternes fördrifvande från Guatemala är en tilidragelse, som äfven i Europa förtjenar någon uppmärksamhet. Jesuitorden fick! år 1842 iosteg i detta herrliga land, kort tid efter sedan den blodtörstige indianhöfdingen Rafael Carrsra med munkarnes tillhjelp störtat den liberal presidenten Morazan ogh 2 RR

1 december 1871, sida 2

Thumbnail