Article Image
———-——— MMMM som i och med detsamma åter kommit att dölja min beskyddare för mig. ad af fasa höll jag andan och lyssnade. Jag skall vid djefrulen Jära dig att håla inne löner, jag., sade en stämma, som jag tyåligt igenkände såsom Långe Jans. Fram med sedelboken, snålvarg... Här kniper det att göra rätt för sig... Mins du käppen uppe vid ditt satans näste... Du skall få kallt jern i stället... Nå, hit med hvad du har... Ser du... en sju helvetes präktig knif, den här... kan zrog leta rätt på... rödaste droppen i ditt fördömda skrof!s pEörbennade galgfåglar,, stönade Erik Månsson, vinte sä länge jag kan röra mig... inte en skilling,,, låter inte tvinga mig... Var inte så kräfstipo,, yttrade en tredje stämma, som var Larsos, Vi ska nog klämma ihop högmodsblåsan på dej... hon ska bli lika tunn som pannk .korna vi fick uppe i ditt hundhål. De taga lifvet af honom, tänkte jag, och mitt bjerta bpltade våldsamt, och jag kom ihåg, Burodant det varit första aftonen och höra han gifvit mig mat och att han aldrig slagit mig, och Mllt Möjligt som jag aldrig tänkt på förr, kom )a, i det här ö gr ket ihäg. Och der bakom klipp. öllo de nu på att döda honom, och ipgenting kunuv jag göra vid det, och hvad skulle det sedan litva af mig? . Skalle jag springa bort efter hjelp? Ack, det var, tyvärr, långt till gården och innan jag hann fram och tillbaka skulle det nog längesedan vars gjordt. Åter hörde jag Erik Månssons stämma, påtagligen afbruten till följd af ansträngninpr under brottningen, som ännu pågick om klippan. Skurkarl framstötte ban, två, och inte slut ännu... Må det här blodet rödfärgs ör,

1 december 1871, sida 2

Thumbnail