Aftonbladet – 1 december 1871, sida 1

I. Sedan vi i en serie föregående upsatser sökt i någon ruän skärskåda och utreda frås gan om qvinnans bildning, anse vi det vara limpligt att tid efter annan kasta en blick å de samtida företeelserna utomlands och här. emma på detta och några angränssnde områden. Bland de rörelser, gom uppkommit i bredd med frågan om utsträckning ef qvinpans bildniog och verksamhet, är äiven den pm meddelande af politiska rättigheter åt qvinnorna, och deribland först rösträtt i likhet med mannen; men medan den förra frågan, qvinnpans likställighet med mannen i afseende på vetande, numera kan anses hatva teoretiskt vunoit en afgjord ceger, — är det politiska berättigendet ännu mycket omtvistadt. Det är egentligen i England och Amerika, som denna fråga bragts på tal och diskuteras. Så hölls den 22 sistl. Febr. i Lozdon ett möte för att förorda allmän rösträtt för fruntimmerna. Mrs Fawcett, en bekant ovpositionsmedlens fru, hade såmriankallat mötet, och mrs G. Oådger presiderade. Mre Fawoett höll ett Töredrag, hvari hon botraktade frågan ur tre särskilda synpunkter: orättvisan i att utestänga qvindor ifrån rösträtt; de clägenheter, som framgå ur denna uteslätniog, och de inkast, gom göras emot qvinnans rätt härtill. — (Talarionana vidrörde äfven lagen com gifta qvinnors eganderätt och betsckvada denna såsom en af de mest absurda och ologiska, som någonsin blifvit utfärdade.) En tid derefter egde i-samma riktning, äfvecledes i London, en ssmmenkomst rum, i S:t James Hall. Sir Robert Anstouter förde ordet, och på tribunen såg man flere mediemmår af parlamentet, såsom Jacob Bright och prof. Fawcett och många andra fram stående förfäktare af qvinnans rättigheter, äfvensom flere damer, bland dessa den ofvansämnda fru Fawostt. Detta meeting hade hufvädsakligen till ändamål att gifva ett moraliskt stöd åt det sf Jacob Brigbt i underhoset afgilna lagförslaget till valrätt för qvionav, Efter en längre diskussion blefvo med stor entusiasm följande beslut fattade: mötet förklarar att qvinnans oteslutande från alit deltagande i folkrepresentetionen är icke allenast sksdligt för hennes egen välfärd uten äfven stridande mot samhällets intressen; att då fruntimmeraa äro likasom männerna ansvariga inför lagen, de derföre på samma sätt borde välja dem som stifta lagar; och att petitioner skulle inlemnas till perlamentetz öfveroch naderhus till förmån för den nu föreliggande billen om qvinnans vsalrätt, Debatten i underhuset öfver detta förslag, som förekom den 3 Mej, vitnade om det bes tydande framsteg, som agitationen till förmån för denna grundsats gjort. Om ock denna debatt blifvit förat hos oss omnämnd, anze vi det dock lämpligt att här i ett eammanhang, likväl i största korthet, framhålla de förnämsta ponkterna af öfverläggningen. Jacob Bright yrkade andra lästisgen af den af honom inlemnade billen om inedgifvande af politisk valrätt åt qvinnsn och stödde sin motiveriog på de tillräckligt bekanta skälen. Först uppehöll han sig vid den hos qvinnorna nstorliga önskan att blifva af lagstiftningen rättvist behandlade och likställda med mannen i af eende på sina rättigheter i alla de fall, der da hafva att uppfylla samma pligter. Vidare hänvisade talsren på de förändringar, särdeles medelst senare ärens vallagsreform, medgifvandet af valrätt ät en ny klass af personer hade framkallat, till bofordrande af en rättvis lagstiftning, samt antydde rmångs sf de ännu i dag befintiiga olikheterna i lagen 1 afseende på könen, i synnerhet der det angår barnavärden. . Angående den slutliga utgången af hans föroliggende motion yttrade Bright den tryggaste tillförsigt; och grundade sina förväntvingar i detta afseende på de obestridliga framsteg, som agitationen för qvinnoans politiska rösträtt gjort i de stora städerna. Slutligen framhöll ban att efter de tedsn af regeringen gjorda koncessionerns en verklig opposition från dess sida oj kunde ega sum, Förslaget understöddes af Eastwich, som framställde den åsyftads förändringen gåsom ej synnerligen stor och bekävpada den föreställningen, att man bärmed skulle afse en socisl omhvälfniog. Det påståendet att politisk rösträtt betoge qvinnan hennes qvinlighet, blef af talaren förlöjligad. Med yrkande vå billens förkastande uppträdde Bouverie, söm bland annat med mycken skärpa vände sig mot do hufvulsaklige förfäktarne af qvinlig rösträtt. Stuart Mill betecknades som spfist och derjente som plagiator (efter socialisten Thom . Hutvodanklagelsen emot Mill, hvilkev gezom skickligt vaids citater vann ett visst eken af hållbarhet, gick derpå ut, ait han, jemta de med honom i tänkande, undergräfde samhällets grundvalar, satt den yttersta konseqvensen af det nu föreliggande yrkandet vore den fria kärletens grundsats. Vid omröstningen blef sndra läsningen afelagen med 220 röster emot 157, alltså en betydlig minoritet, till hvilken älven Disraeli hörde. Vi sade ofvan, att frågan om qvinnans politiska rättigheter är omtvistad; och att desta olika-åsigter ej ensamt förefinnas inom parIsmentariska församlingar, finner man deraf, att den qvinliga rösträtten i Förenta Staterna numera framkallat motstånd bland sjeliva damerna: en tysk tidning berättar nemiigen, att en till köpgressen inlemnad petition, undertecknad af 6000 fruntimmer, reserverar sig emot tilidelandet af rösträtt t qvinnan, Att emellertid äfven rörelsen för qvinnanps rösträtt torde vara temligen utbredd i Amerika, visar sig deraf, att man frunit af nöden att uppsätta en egen vwublicistiek organ till dess bekämpande. IT Baltimore utkommer nemligen ei ny tiding, The true Woman, redigerad af inrs Charlotte Mc Key, och hvars appgift är att agitera emot ifrågevaratide rösträtts-agitation, Man vill således möta de landsmanninnor,som strida för qvinnoemancipationen, och hviika uppsatt Åer efruntimmerstidningar, på deras eget fält, Till dessa senare hörer den bekanta mrs Julia Ward Howa; som delta er i redsktionen af tidskriften The Womans Journal, hvilken åter: hufvudsakligen stridör för rösträttsns medgifvande. Tidskriften berömimnes cåsom mycket väl redigorad: språk och hållning iro fullkomligt värdigas, På senare tid har frågan om qvinnans rösträtt äfven uti Irland funnit talrika anhängare, och från Dablin, Galway, Bolfort m. dl, orter hafva petitioner, undertecknade af an mänoed Avinnarn aflfmte Ill mamlnun 2