Aftonbladet – 29 november 1871, sida 3

— Dammarks folkmängd utgjordes den 1 Febr. 1870 af 1,784,741 individer, af hvilka 880,807 tillhörde manköret och 903,934 voro qvinnor. I trots af kriget och den manspillan, detta medförde, har under det senare decenniet sjelfva konungarikets befolkning tilltagit med 11 procent. Under de senaste tio åren hafva, enligt officiel uppgift från statistiska byrån i WasKiogton, 15,000 danskar invandrat till Förenta Staterna, hvilken siffra torde angifva hufvudsakliga beloppet af hela emifann från Danmark för denna tid. Kjöbenavns invånareantal har under sagda period ökats med 16,s; procent. Danmark eger 69 städer, af hvilka 6 hafva mer än 10,000 inbyggare, 9 mellan 5 och 10,000, 23 mellan 2 och 5000, 24 mellan 1 och 2000 samt 6 under 1000 invånare. Totalbefolkningen i städerna uppgick till 417,500 individer, hvaraf inemot hälften (198,169 personer) bor i Kjöbenbavn. Utaf hvarje tusental lefva 248 i stadsoch 752 i landtdistrikterna. Proportionen mellan dessa båda delar af rikets befolkning är således ungefår densamma som i Frankrike och Tyskland, medan deremot i Sverige blott 113 personer på hvarje tusental bo i städerna. Kjöbenhavus öfvervigt är ett allenastående faktum i befolkningsproportionen mellan hufvudstad och öfriga städer. Den uppgår, exakt angifvet, till 44,7 procent, under det att Stockholm har 27, Kristiania 23, Paris 16 och Petersburg blott 9 procent af sina resp. länders stadsbefolkningar. I Danmark utgör befolkningens täthet i medeltal 2572 menniskor på qvadratmil, hvilket låter detta land intaga en midtelplats vid jemförelse med dfriga europeiska länder. Belgien eger t. ex. 9281 och Norge blott 299 invånare på hvarje geografisk mil.