den unge flickan och smög sig närmare gir beskyddare. Det betyder helt enkelt att moskoviterns fått stryk igen,, svarade Matte med glänsände blickar: Anamma stt jag inte fick vara med, tilläde han tyst för sig sjelf, sde skulle allt varit en nöjsar lek. Och du tror att min far och... och... hans vänner ha varit med i bataljen; atam made Ingeborg och betraktade Matte med oroligt frågsnde klickar. Hrem vet,, svsrade denne undvikande. Det var en klen tröst för Ingeborg, men för sig sjelf måste hon erkänta, att Matte hads rätt. Det var ju möjligt att de ännu icke hunnit fram till hären ionan striden börjat, men i sådant fall kunde det ju också hända, att de ånyo råkat ut för sådana o:xständigheter som tillförene. Hvar skulle ton nu finna rätta trådsn, som kunde leda henne ur denna labyrint? Ja mera kon tänkte Sorpå desto mera trasslade hon in sina tanar. Piötsligt dånsade en förfärlig salfva utenför pörtet. Med ett enskri kastade sig Ingeborg i Mattes armar; äfven Meritscha sprang upp med svigtende Erän och likbleka kinger. På den första salfvan följde den an dra, och så allt framgent. Marken skälfde, glaset i fönsterrutorna sprang i tusen bitar och dörren rycktes upp liksom af en osynlig kand. Det var ett förfärligt ögonblick för den stackars Ingeborg, som aldrig hört något sådant. Darrande tryckte hon sig till Mattes bröst och hetmes tårar runno ymnigt. Det är iate farligt, fröken., tröstade han så godt han kunde Det är finoarne som köra våra fionder in i sina hål igen och det är till vår räddning Ingeborg svarade icke, hon kunde icke: ;vara. för idel snyftningar.